Hon samordnar Malmös ungdomsråd

Tanken var från början att Ulrika Eidem skulle träffa representanterna från Malmös gymnasieskolor tre gånger per termin. Men det visade sig att gymnasieeleverna tyckte det var alldeles för få tillfällen. Nu ses de istället en gång per månad under 2,5 timme per gång.

– Ett ämne som vi till exempel diskuterar just nu är att gymnasieelever upplevt att Skånetrafikens bussar varit överfulla i samband med nationella prov, då många elever ska ta sig till skolan vid samma tid. Eleverna har varit oroliga över att komma försent på grund av det. Därför har Ungdomsrådet kontaktat Skånetrafiken, som har svarat att de ska se över vad de kan göra och att de är tacksamma över att informationen når dem, säger Ulrika Eidem.

Men representanterna har till exempel också fått lämna synpunkter på Skolverkets förslag till en digitaliseringsstrategi och diskuterat tillgänglighet. Eleverna har också fått svara på hur de upplever tryggheten ute på gymnasieskolorna, kopplat till om obehöriga vistas ute på skolorna och kameraövervakning.

Viktigt att återkoppla till ungdomarna

Ungdomsrådets möten sker alltid långt bort från klassrum och skolmiljö, det är något som Ulrika Eidem varit noga med. Mötena har ägt rum i både konferenslokaler på Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och i Rådhuset.

– Jag tänker mycket på signalvärdet. Representanterna ska känna att de är viktiga och att det här är på riktigt, därför har vi till exempel haft möten i Rådhusets lokaler. Vi behöver vara respektfulla med de ungas tid. De bortprioriterar annat för att komma till ungdomsrådet. Det handlar också om att bibehålla deras motivation och att det ska kännas betydelsefullt att delta. Jag upplever också att de känner sig stolta över att sitta med i ungdomsrådet, säger hon.

Beslutet om att bilda ungdomsrådet kom från Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd 2022 och rådet startades redan samma år. Ulrika Eidem berättar att hon har kunnat bygga vidare på det underlag och den omvärldsbevakning som tidigare gjorts av det centrala elevrådet inom grundskolan. Där har bland annat Göteborgs arbete med Ungdoms fullmäktige lyfts. I Malmös ungdomsråd jobbar man för att ha nära kontakt med politikerna. Representanterna får till exempel tycka till och komma med förslag på remisser och nämndinitiativ.

– Ungdomarna har väldigt kloka tankar och bra förslag på lösningar när vi diskuterar olika frågor. Det är så viktigt att lyfta deras röster och jag upplever att ungdomsrådet får dem att känna att de kan påverka till exempel när de får diskutera frågor kopplade till en remiss och att vi sedan återkopplar till dem om frågor som de själva har skickat till nämnden och vad som händer med frågorna. Vi har även fått besök av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Juan-Tadeo Espitia, vilket har varit väldigt uppskattat, säger Ulrika Eidem.

Hon belyser hur engagemanget i rådet även ger ungdomarna förståelse för vad till exempel en förvaltning är och hur en nämnd och ett arbetsutskott hänger ihop. Men hon återkommer sedan igen till vikten av att alltid återkoppla till representanterna.

– Vi är verkligen noga med att återkoppla när de till exempel ställt en fråga till nämnden. Det får inte ta för lång tid innan man återkopplar. Jag har blivit väldigt varse om att i de ungas värld går ju saker fortare. Det är inte självklart att saker tar lång tid. Man behöver vara noga med att visa att deras röster har tagits i beaktning, så de inte bara blir en referensgrupp som tycker och aldrig får någon återkoppling, säger hon.

Tar hjälp av lektionsstruktur

I sin roll som samordnare kan Ulrika Eidem använda sig av sin långa erfarenhet som lärare. Hon har tidigare undervisat i svenska och SO. Hon är även utbildad dramapedagog. Lärarrollen gör att det faller sig naturligt för henne att ställa följdfrågor som får ungdomarna att fördjupa sitt resonemang. Hon har också tagit med sig vikten av en återkommande lektionsstruktur till mötena med rådet.

–  Vi har ju en naturlig struktur eftersom våra möten följer formalia, vi har till exempel en dagordning, vi väljer en ordförande och vi går igenom tidigare anteckningar. Men jag har också skapat ett återkommande upplägg där vi jobbar utifrån en powerpoint för att skapa igenkänning. Där jobbar vi också utifrån bilder. Genom att hänvisa till bilder så kan jag gestalta det vi har gjort och det vi kommer att göra. Det behöver finnas en tydlig struktur för när vi har rast och till exempel när vi diskuterar i den stora gruppen eller diskuterar i mindre grupper, säger hon.

Ulrika Eidem påpekar att det även är viktigt att materialet som representanterna får tillgång till inte känns för tungt. Hon behöver emellanåt paketera om materialet och göra det mer lättillgängligt.
– Vi har både elever som är bekväma med stora textmassor och elever som inte är lika bekväma med det. Jag jobbar nära nämndsekreteraren och vi har ett jättefint samarbete. Tillsammans kan vi anpassa materialet och även komplettera med rätt sorts frågor, för att det inte ska bli för massivt eller fyrkantigt för ungdomarna, säger hon.

Vikten av att bygga relationer

Varje gymnasieskola kan skicka en representant till ungdomsrådet och de anpassade gymnasieskolorna kan skicka två representanter, för att de ska kunna få stöd från varandra.
– Det har varit en fin utveckling hos våra representanter. Från en anpassad gymnasieskola så skickade man från början två representanter. Men numera är det en representant som känner sig tillräckligt trygg i sammanhanget att komma på egen hand. Det är häftigt att se hur ungdomarna växer. Det handlar ju mycket om vikten av att skapa ett tryggt rum och bygga relationer, säger hon.

Just att bygga relationer med representanterna är också något som Ulrika Eidem lägger stor vikt vid. Eftersom mötena är relativt formella funderar hon mycket på hur hon kan få representanterna att känna sig avslappnade.

– Jag resonerar att det kanske inte behöver vara så formellt och högtidligt just när vi diskuterar med varandra. Det ska kännas lätt att komma åt själva diskussionen. Där går jag nog in i lärarrollen och är mån om att få representanterna att känna sig trygga och bekväma. Om jag själv är lite stressad över hur vi ska hinna med agendan för dagen, så gör jag allt för att det inte ska märkas utåt till representanter. Det är nog min lärarbakgrund som gör att jag läser in flera nivåer samtidigt, säger hon.

Men under mötena byggs även nya broar mellan elever från olika skolor och linjer, som troligen aldrig annars skulle ha träffats. Ulrika Eidem beskriver hur det finns en stor nyfikenhet hos representanterna att lyssna in varifrån de andra kommer och vilka erfarenheter de bär med sig.

– De har alla olika ingångar när vi diskuterar saker och de jämför mycket hur det fungerar på olika skolor. Jag minns när en elev från ett högskoleförberedande programmen lyssnat på elever från de praktiska programmen och konstaterade: “Vi på de teoretiska programmen, vi skulle nog också må bra av att ha lite praktik. Jag kanske skulle vilja göra praktik på Tingsrätten.”, berättar Ulrika Eidem.

– Jag är så glad över att få vara delaktig i att bygga upp det här ungdomsrådet. Jag får så mycket energi av att träffa ungdomarna och av att lyssna på dem. De har tankar som man själv aldrig tänkt och när jag träffar dem får jag så mycket hopp om framtiden, avslutar Ulrika Eidem med ett stort leende.

Läs mer om Ungdomsrådet på deras hemsida.