Vässar verktygen för källkoll

Hur avgör man om en video som sprids i sociala medier är sann eller falsk? Hur källkritisk är jag själv? Tar jag reda på vem som står bakom en video? Hur kan jag statusbedöma en wikipediaartikel? Det är några av frågorna Jana Nylén ställer tillsammans med högstadieeleverna på Lindeborgsskolan när de nu återigen fördjupar sig i källkritik kring coronapandemin. Förra gången, i våras, hade eleverna många frågor kring sjukdomen och Sveriges strategi. Ett år senare är det en del av deras vardag på ett annat sätt.

– Det blir mycket diskussioner och sedan jobbar vi i mindre grupper eller parvis. Först diskuterar man kring deras erfarenheter, sedan tittar vi på till exempel UR:s ”Källkoll corona”, fortsätter diskutera och knyter an till ämnet.

MALMÖ DELAR: En källkritisk övning

MALMÖ DELAR: Sökkritiska frågor – om informationssökning

Ett källkritiskt förhållningssätt

Att behärska de digitala verktygen kan vara ett viktigt steg på vägen till ett källkritiskt förhållningssätt, framhåller hon.

– Hur gör jag en google-sökning när jag sett någonting? Håller jag mig till de översta träffarna i sökresultatet eller går jag faktiskt ända till sidan två eller tre? Vi återkommer till grundläggande hela tiden; vad är det jag ser, vem är det och vad har jag för åsikter i detta? Gör det att jag ser det jag ville se?

– Hur tar man sig an och pratar om en pågående händelse som coronapandemin, där kunskap fortfarande saknas på många plan?

– Vi utgår helt enkelt från dagssituationen, hur läget är nu. Det våra elever lever i, det är utgångspunkten. Vad hör och ser och funderar de över?

LÄS MER: Källkritik och coronavirus – Så kan du jobba i skolan

Spekulera = ryktesspridning

Jana Nylén brukar lyfta sådant som rapporteras i public service-kanalerna. Just nu är frågan kring vaccinering stor.

– Hur tar man sig an materialet? Jo, jag förklarar att man måste läsa hela texten, annars läser de kanske en rubrik som fångar ens intresse och sedan börjar de spekulera. Läs, tänk, fråga någon som är insatt i ämnet. Och framför allt; spekulera inte, det blir lätt ryktesspridning.

– Hur kan du som skolbibliotekarie komplettera lärarnas undervisning här?

– Jag brukar lyfta fram källkritik utifrån ett samhällsperspektiv och det som våra elever kommer i kontakt med. Sådant som lärarna kanske inte har tid att fördjupa sig i. Min omvärldsbevakning skiljer sig nog åt från lärarnas; jag tror jag kan vara lite bredare, eftersom jag inte måste förhålla mig till endast ett specifikt skolämne. Samtidigt blir det då tydligt att skolbiblioteket är en pedagogisk resurs,  säger Jana Nylén.

Källkritik på lågstadiet

Hon menar också att det är viktigt att börja diskutera källkritik tidigt, redan i första klass.

– Eleverna lever i en tid där det mesta är digitalt, det genomsyrar hela deras vardag. Därför är det viktigt att redan i ettan börja prata om att ha ett visst förhållningssätt, även om det kan vara svårt; att hela tiden fråga sig ”vad är det jag ser”, ”vad är det jag hör”.

Källkritik är i sig ett dynamiskt område där det händer nya saker hela tiden, framhåller hon. Själv håller hon sig till exempel uppdaterad genom att delta i olika facebook-grupper om källkritik.

– Den stora frågan för eleverna är ryktesspridning, det är något som finns i deras vardag. Tillgängligheten till information är viktig att lyfta; ni har det fantastiskt med det stora havet av fakta och information, men nackdelen är att man måste lära sig att sålla. Vad är viktigt för mig, vad är det jag behöver?