Karolina Göransson, lärare i samhällskunskap och historia på Pauliskolan, står utanför skolan.

Publicerat:

Att förstå en text – innan läsning

Karolina Göransson, lärare i samhällskunskap och historia på Pauliskolan, använder sig av modeller för inför-läsning i det språkutvecklande arbetet.

– Vi nöter in en form som eleverna sedan ska göra automatiskt i huvudet.

 

Redan innan Skolverkets moduler i Läslyftet belyste språkutvecklande arbetssätt brukade Karolina Göransson lyfta ord och begrepp i sin undervisning.

– Det är viktigt med vokabulär och ordkunskap. Ju fler ord du kan använda, alltså att du har både en passiv och aktiv förståelse, desto mer förstår du av det du läser och desto bättre kan du uttrycka dig i skrift. Även med bara delar av ett ord, prefix och suffix, kan man dra slutsatser om vad det betyder. Det har jag gjort länge, men jag kanske blivit mer medveten om det och börjat göra det mer frekvent i och med Läslyftet, säger Karolina Göransson.

Inför läsning

Hon lyfter särskilt Läslyftets metoder och strategier för inför-läsning för att skapa en förförståelse för en text innan själva läsningen, till exempel “Thieves” där man riktar strålkastarljuset över texten för att eleven ska få en överblick över innehållet utan att behöva läsa själva texten.

– Det är en modell för att just “tjuva” fram och få en hum om innehållet innan man läser hela texten. Man kan läsa rubrik, eventuella underrubriker. Artiklar har ju ofta ingresser som är både inledning och sammanfattning. Sedan kan man titta på alla ord som är i fetstil, första meningen i varje stycke… finns det frågor kan man titta på dem, säger Karolina Göransson.

"Thieves", en modell för att ta reda på så mycket som möjligt om en text innan själva läsningen.

Den här processen kan ta lite tid för den ovane, men hon poängterar att just genom att bearbeta texten och få en översikt istället för att bara börja läsa mekaniskt får läsaren många fördelar senare. Det är en tröskel i början, men en tidsvinst i längden – från det uppspaltade och lite stela till ett förhoppningsvis naturligt förhållningssätt, jämförbart med att ha de “källkritiska glasögonen” på sig.

– Till en början gör vi ju det här tillsammans på tavlan, men sedan vill jag ju att eleverna ska göra det i huvudet, automatiskt. De ska inte behöva skriva ned det och stolpa upp det; när de får en text i händerna ska de bläddra för att få en förförståelse för vad de ska jobba med. Vi nöter in någon typ av form kring det här, säger Karolina Göransson.

Tabeller och matriser

Just “Thieves” fungerar bäst på lite längre texter. När de studerade författaren Verner von Heidenstams dikt “Medborgarsång” passade andra varianter av inför-läsning bättre.

– Jag har en tendens att gilla boxar och pilar, tabeller och matriser…i det här fallet fanns det instuderingsfrågor; ett tips när man ska ta till sig en text är att titta på frågorna. “Vad i de dåvarande kraven för rösträtt kritiserade Heidenstam” och “Vilka bilder och omskrivningar använde Heidenstam för att visa detta i första respektive andra versen?” Då vill jag att de ska läsa och förstå och dra slutsatser, försöker hjälpa dem på traven med begreppen, säger Karolina Göransson.

Vilka är då hennes råd till lärare i ämnen som idrott eller NO som vill arbeta språkutvecklande?

– Se inte det språkutvecklande som tillägg, eller en ny byggkloss som man ställer ovanpå de andra, utan som ett instick. En del lärare säger “vi har ju inte texter i vårt ämne”. Men tänk brett, i idrott finns det alltid teoriavsnitt, det finns regelverk eller säkerhetsföreskrifter; förstår alla dessa, varför, varför inte?

”Längre perspektiv”

Hennes tips är också att försöka lyfta blicken och se det språkutvecklande arbetet i ett längre perspektiv.

– Som till exempel fysiklärare ska man inte ställa sig en hel lektion och vara språklärare, utan skapa förutsättningar för eleverna att klara sig min kurs, mitt ämne, bättre. Genom att göra det klarar eleverna hela skolan bättre och får, om vi ska bli högtidliga, ett bättre utgångsläge i livet. Ju högre språklig förmåga du har, desto bättre funkar man i samhället, uttrycker sig tydligare, blir bättre förstådd och förstår vad man läser, ser och hör.

Text & Foto: Fredrik Thunberg

LÄS OCKSÅ: Att utveckla språket – i alla ämnen

LÄS OCKSÅ: Språkutvecklande arbete på Idrottsgymnasiet