Gå direkt till innehållet
Bildkollage: Linda Bengtsson. En bild på en barnhand som skriver orden meny och bulle 5 kronor. En kanelsnäcka i trä och en brödskiva i trä och en tomatskiva i trä. Linda Bengtsson stöttar skolor i deras arbete med lärande lek och kartläggning.

Publicerat:

Låt kartläggningen ta tid

Varje höst kartlägger förskoleklasslärare sina elever för att kunna fånga upp de elever som behöver stödinsatser i svenska och matematik. Låt det ta tid och våga tro på det du ser under hela skoldagen, råder Linda Bengtsson, utvecklingssekretare med inriktning förskoleklass på PDM.

Sedan 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser för elever i årskurs F-3. Genom kartläggning och bedömningsstöd kan man tidigt fånga upp de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i årskurs 3. Även nationella proven i årskurs 3 ingår i garantin. Syftet med garantin är att fler elever ska nå en fullständig utbildning med rätt stöd i rätt tid.

Linda Bengtsson minns själv när hon 2018 för första gången skulle kartlägga en förskoleklass.
– Jag minns att jag läste på noga innan. Jag gick undan med barnen i mindre grupper och följde manus till punkt och pricka för att inte missa något. Men jag kunde nog känna att jag inte gick på djupet med saker, säger hon.

Integrera kartläggningen i undervisningen

Skolinspektionen har granskat arbetet med garantin i förskoleklasser. I sin rapport från oktober 2020 skriver de att det varit en framgångsfaktor i genomförandet att integrera kartläggningen i ordinarie undervisning. Linda Bengtsson ordnar digitala mötesplatser för att diskutera kartläggningen men är också ute i skolor för att stötta skolpersonal.
– Jag skulle vilja uppmana dig som är pedagog och som just nu gör kartläggningen att våga lita på din profession. Våga gå utanför ”manus” och ta in observationspunkterna som en naturlig del av skoldagen, säger Linda Bengtsson.

Hon är medveten om att kartläggningen ibland kan upplevas som ett stressmoment.
– Låt det ta sin tid och försök att inte stressa igenom det, kom ihåg att du har hela höstterminen på dig. Lägg stort fokus på att läsa på vad det är som ska observeras, så att du har bra koll på det. Håll utsikt eller hitta naturliga tillfällen i vardagen då du kan observera och kartlägga, säger Linda Bengtsson.

Hur skulle det kunna se ut?
– En av observationspunkterna i matematiken är att se om eleven kan fortsätta att upprepa ett mönster. Detta är ju något som till exempel går utmärkt att checka av under en eftermiddag utomhus på gården. Samla ihop kottar, pinnar eller andra naturmaterial och testa om barnen kan upprepa ett mönster eller skapa egna mönster, säger Linda Bengtsson.

LÄS MER: KOLL PÅ FÖRSKOLEKLASS?

Kartlägg med hjälp av lärande lek

Linda Bengtsson stöttar även skolor som vill arbeta mer med lärande lek, ett arbetssätt som går utmärkt att använda till kartläggningen i förskoleklass. Lärande lek ska utgå från elevernas behov och intressen och kan till exempel handla om att bygga upp lekmiljöer utifrån barnens intresse. Lärande lek handlar inte bara om att ge barnen stöd i sin sociala utveckling utan också om att skapa mening för barnen.

– Vissa barn kommer till förskoleklassen och ber om att få läxor första dagen. Andra barn ser inte meningen i att skriva en bokstav gång på gång, men kan istället bli motiverade att skriva ned ord eller bokstäver under en leksituation, säger Linda Bengtsson.

Hon poängterar också att det finns mycket stöd i forskningen som uppmuntrar förskoleklasslärare att arbetar mer med just leken. I maj 2021 kom utredningen ”En tioårig grundskola” som bland annat föreslår att förskoleklassen ska tas bort och ersättas av årskurs ett. I utredningen tillkom även en forskningsrapport som Linda Bengtsson ofta hänvisar till när hon är ute och stöttar skolor i arbete med lärande lek.

– Forskningsrapporten visar att barn i 6-7årsåldern inte lär sig mer av just formell undervisning, tvärtom så kan det vara kontraproduktivt. Däremot visar forskningen att barn i den här åldern lär sig allra mest i lekintegrerade miljöer och det finns en tydlig koppling mellan den socioemotionella och kognitiva utvecklingen, säger Linda Bengtsson.

– Att som pedagog delta och arbeta med lärande lek handlar ju inte om att förställa rösten eller låtsas vara någon annan. Kanske leker barnen café, då kan jag som pedagog engagera mig i leken och fråga hur mycket en glass eller en kaffe kostar. Sedan kan jag till exempel ta fram papper och penna och fråga om vi ska skriva en prislista eller göra ett reklamblad. På så vis får vi in både språk och matematik och även möjlighet att arbeta med kartläggningens observationspunkter, säger hon.

Slumpa en artikel