Kinesiska som språkval på Oxievångsskolan

– Jag har undervisat gymnasielever sedan 2005. Ju yngre elever är, desto lättare har de att imitera ett främmande språk. Att behärska kinesiska på ett bra sätt är mycket tidskrävande. Det är en fördel om elever börja läsa kinesiska redan på högstadiet, säger Shu-fen Chang.

Hon berättar att grammatiken i kinesiska är relativt enkel. Kinesiskan har t.ex. ingen verbböjning och gör inte skillnad på singular- och pluralform.

Verbalt

Inledningsvis lär sig eleverna enklare ord och fraser på talspråk. Shu-fen är noga med att det inte blir för mycket på en gång. Relationen till eleverna är också väldigt viktig för henne. Det ska finnas en ömsesidig respekt i klassrummet.

– Eleverna måste våga, och de måste hinna få självförtroende i språket för att våga.

Kinesiska tillhör inte samma språkfamilj som svenska och skiljer sig en del i uttal. Shu-fen berättar att hon ibland spelar in t.ex. glosor och skicka dem som ljudfiler till eleverna, för att de ska kunna lyssna och öva på uttalet.

– Varje stavelse har en ton, en melodi. Ett exempel är ordet ”ma” som med olika toner kan betyda antingen mamma, hampa, häst eller skälla på, säger Shu-fen.

Tecken

Shu-fen tycker att det är fascinerande att arbeta med tecken. Hon berättar att om man tittar på tecknens ursprung ser man också hur samhället såg ut tidigare.

– Tecken är liv och kultur. De är levande och utvecklas hela tiden, säger Shu-fen och fortsätter:

– Jag vill inte att eleverna ska lära sig tecken genom mekanisk inlärning. Jag brukar börja med bildtecken först, som t.ex. sol. Ofta använder jag bilder, både digitalt och i pappersform för att koppla begrepp.

Att lära sig behärska tecken är tidskrävande. Men det finns logiska system. Många tecken består av minst två delar. Alla tecken som tillhör fågel, t.ex. anka, duva och kyckling innehåller tecknet fågel. Ett annat exempel är tecknet vatten och tecknet öga som tillsammans bildare ett nytt tecken som betyder tår.

Interkulturell medvetenhet

Eleverna lär sig inte bara språket, utan också om kinesisk kultur (seder, traditioner, m.m.) och normer.

– Eleverna lär sig att se ur ett annat perspektiv och tankesätt. Det är viktigt att utveckla elevers interkulturella medvetenhet och kompetens.

Shu-fen använder YouTube i undervisningen. Hon berättar att filmer säger jättemycket, de visar även t.ex. mimik och gester.

– Ickeverbal kommunikation spelar många gånger en större roll i kommunikation än verbal kommunikation.

Ny kursplan i kinesiska

De generella kursplanerna för moderna språk passar inte kinesiska, delvis p.g.a. av användandet av tecken istället för bokstäver. I juli 2014 trädde därför en ny kursplan för kinesiska i kraft. Den sänkte kunskapskraven både på de muntliga och skriftliga språkfärdigheterna. Det innebär att elever får möjlighet att lära sig kinesiska i en långsammare takt.

Skolverket har intervjuat undervisningsråd Ylva Rosing om kinesiska. Ylva säger att det ofta tar längre tid för elever med svenska som modersmål att lära sig kinesiska, jämfört med t.ex. franska.

Elevernas röster

Eleverna Firos, Sofia, Erik, Carl och Alexander går i sexan på Oxievångsskolan. De berättar varför de har valt att läsa kinesiska.

– Det är roligt och en utmaning. Det kommer vara bra att kunna ett så stort språk. Ibland är det lite svårt med uttalet, säger Sofia.

– Jag har varit i Kina. Det verkade vara ett kul språk att lära sig. Jag känner några som kan kinesiska som har lärt mig lite innan kursen började. Uttalet kan vara lite krångligt, men det hjälper med tecken som visar om det ska vara uppåt-ton eller nedåt-ton, säger Carl

– Jag vill lära mig kinesiska av två anledningar. Det är det mest talade språket i världen. Dessutom är det kul att kunna ett språk som inte så många i Sverige kan, säger Erik.

– Det är spännande med tecken och kinesiska är som sagt det mest talade språket i världen, säger Alexander.

– Jag tycker att det är kul. Och det kan behövas i framtiden. Det är lite svårt att skriva på kinesiska, säger Firos.

Text och foto: Sara Arildsson