Publicerat:

Kollegialt lärande för största möjliga effekt på S:t Petri

S:t Petri skola ska systematiskt använda sig av kollegialt lärande för att utveckla den formativa återkopplingen. Syftet är att skapa en smartare undervisning som gynnar både elever och pedagoger.

Eva Daun är rektor på S:t Petri skola, en av de mest sökta gymnasieskolorna i Malmö. Det gör att sökande elever måste ha höga betyg för att komma in på skolans program. Detta i sin tur resulterar i en stor mängd motiverade och ambitiösa elever. Det är väldigt positivt men det kan också bidra till en stresskultur både bland elever och lärare.
– Kraven på lärare är höga, oavsett om man arbetar på en skola med låga resultat eller höga resultat. På vissa skolor får lärarna kämpa med att få in en A4-sida från eleverna medan våra elever kanske lämnar in femton A4-sidor. Det kan våra lärare uppleva som väldigt stressande, förklarar Eva.
Hon betonar att skolan naturligtvis även fortsättningsvis vill ha ambitiösa elever och lärare, och att skolan ska leverera utbildning av hög kvalitet. Men att skolledningen vill hitta verktyg för att stävja stress.
Eva, som från början är civilingenjör, påminner om att många uppfinningar har kommit till just för att människan vill förenkla för sig själv. Hon vill att lärarna ska fundera över hur de kan lägga upp undervisningen på ett smartare sätt. Ett sätt som innebär en vettig arbetssituation samtidigt som eleverna lär sig minst lika mycket.

ed_trappa_300Formativ återkoppling

Formativ bedömning handlar om att utforma uppgifter och att organisera lärande för att få ut mesta möjliga effekt av undervisningen. Många pedagoger på skolan har börjat arbeta formativt på skolan, och nu vill ledningsgruppen ta formativ bedömning ett steg vidare.
Det handlar inte bara om att ge eleverna återkoppling via pappersmatriser där läraren prickar in i rött, gult och grönt för varje elev. Det handlar också om att varje stund stämma av med klassen för att se om alla elever är med eller inte. Det handlar om hur man ställer frågor och skapar uppgifter för att få ut mesta möjliga effekt, säger Eva och fortsätter:
– Om du som pedagog ställer frågan på ett sätt kommer du kanske att få in femton sidor med text. Är det vad du vill? Genom att formulera frågan på ett annat sätt kan du kanske få fram exakt samma lösning på färre sidor. Du behöver kanske inte formulera tio uppgifter, utan istället fem väl genomtänkta frågor. Det är här vi kan vinna tid, förklarar Eva.
Hon påpekar att lärarjobbet idag inte bara handlar om att gå in i en sal och föreläsa. Det handlar också om att kunna använda sig av kvalificerad formativ bedömning för att kunna jobba smartare.
– Annars blir det jättejobbigt när varje klass består av 32 elever. Det är inte heller en uppgift man kan lägga på någon annan än läraren, säger Eva.

Kollegialt lärande för största möjliga effekt

Ledningsgruppen har tagit fasta på den forskning som säger att det bästa sättet att lyfta en personalgrupp är genom kollegialt lärande. Förutom att gott pedagogiskt arbete delas mellan kollegor och därmed skapar likvärdighet på skolan, hoppas de att en större genomskinlighet ska stävja stress. Att lärarna ska känna att de duger, att det de gör är bra. Att de faktiskt ligger på samma nivå som kollegorna. Att kollegiet kan hjälpas åt att formulera frågor och uppgifter som ger mesta möjliga effekt.

En schemateknisk utmaning

För att få till ett kollegialt lärande på skolan räcker det inte med den allmänna konferenstiden. Arbetslagsmöten, ämneskonferenser och APT måste kvarstå. Redan nu är det ett stort problem att hitta gemensamma tider och lediga salar. Skolledningen har därför beslutat att ta lite av lärarnas undervisning och lägga på det kollegiala lärandet.
– Det är klart att det kan vara lite kontroversiellt. Men det är så viktigt det är, säger Eva
Det innebär en rätt stor kostnad för skolan. Men Eva menar att de på detta sätt väljer att använda de resurser de har att tillgå.

Kollegialt lärande i ämnesgrupper

En timme i veckan kommer lärarna att ägna sig åt kollegialt lärande i en basgrupp om 2-3 lärare. Några gånger i månaden ska basgrupperna träffas i en större ämnesgrupp om 5-10 medlemmar. Varje ämnesgrupp har en processledare som fungerar som fokushållare. Det är förstelärare eller andra pedagoger som är insatta i formativ bedömning. Processledarna kommer att få en kort processledarutbildning för att undvika de största fallgroparna.

Skolutveckling är systematik

För skolledningen har det förberedande arbetet inför nästa läsår handlat mycket om timmar och strukturer. Eva tänker att det måste finnas en systematik för att få till en genomgripande skolutveckling. Hon refererar till Hans-Åke Sherp vid Karlstad Universitet som säger “skolutveckling är systematiskt kvalitetsarbete och att systematiskt kvalitetsarbete är skolutveckling”.
– Det kan verka fyrkantigt, men om det inte finns struktur blir det kaos. Det blir inte bra om lärarna måste lägga energi på att försöka reda i kaoset, säger Eva.
st_petri_900

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.