Porträttbild av Pierre Löfström och Ingela Hansson

Publicerat:

Konsten att samtala om svåra saker

Samtal som handlar om svåra ämnen – det är verkligheten för de flesta skolledare. Två skolledare som har lärt sig mer om samtalsmetodik är Ingela Hansson, biträdande rektor på Norra Sorgenfri gymnasium, Språkintroduktion och Pierre Löfström, biträdande rektor på Kryddgårdsskolan.
— För mig ändrades hela mitt mindset när jag började tänka på samtalen som viktiga och inte svåra. Vi kanske pratar om svåra ämnen – men det vi pratar om är viktigt, säger Pierre Löfström.

Den samtalsmodell som de har fått utbildning i heter “Nonviolent communication”. En modell som, väldigt förenklat, handlar om att strukturera samtalet. Modellen baseras fyra steg.

  • Vad jag observerar
  • Hur jag känner
  • Vad jag vill/Behov
  • Mina önskemål konkret och positivt

Första steget är att utgå från en konkret situation och att sen bygga vidare på vilka känslor som situationen väckte.
— Det är viktigt med ett jag-perspektiv. “Jag känner en oro…” eller “Jag kände så här när…”, berättar Ingela Hansson .

Sen behöver samtalet gå vidare till lösningar.
— Här gäller det att lyssna in. Ofta finns potentialen till en lösning hos din samtalspartner. Det kanske redan finns en tanke kring hur man kan gå vidare. Din uppgift som skolledare är att få fram den, säger Pierre Löfström.

Den hållbara skolledaren

Att ha svåra samtal med elever eller medarbetare är något som kan ta mycket energi. Ingela Hansson beskriver det som att vissa samtal “åt” på henne tidigare.
— Jag tror absolut att det är bra att bli berörd, däremot stödjer samtalsstrukturen så att det finns en distans där strukturen är klargörande gällande samtalets syfte och mål. Det gäller att hålla en coachande linje i samtalet där vi tillsammans, genom att tala i klartext, når en lösning. Då håller skolledare över tid. Vi bygger upp en tillit där vi vill varandra väl och det finns en fortsättning tillsammans med ömsesidig respekt, säger hon.

Genom att ha kommunikationsmodellen i bakhuvudet när samtalen förbereds, men också under själva samtalet, upplever båda att de har fått en annan systematik i hur samtalet förs. Genom att strukturera känslor utifrån en konkret situation blir det lättare att nå en lösning.

— Jag trodde nog att jag var bättre på att ta de här samtalen än vad jag var. Nu ser jag potentialen hos den andre mycket lättare genom alla de där filterna som man tyvärr ibland lägger på en person. Jag tvingar mig själv att tänka igenom mitt eget förhållningssätt, säger Pierre Löfström.

Inte välja sida

Några av de samtalssituationer som de beskriver som svåra är till exempel när det finns en konflikt mellan en lärare och elev eller två medarbetare.
— Tidigare var det lätt att känna att jag som skolledare var tvungen att välja sida. Men nu är jag tryggare med att använda jag-perspektivet och väljer att ta diskussionen utifrån att “Jag känner en oro..”. Istället för att gå in och medla, säger Pierre Löfström och får medhåll av Ingela Hansson.
— Som skolledare ska du vara med och stötta, hjälpa och systematisera – inte döma i en konflikt, säger hon.

Oavsett om det gäller samtal med medarbetare eller elever så handlar ett bra samtal om att det finns en tillit mellan de som samtalar.
— Det är något kontinuerligt som du måste bygga upp genom att vara nära elever och personal i verksamheten. Ta dig tiden och gör de där lektionsbesöken eller att vara med på arbetslagsmötena. Lyssna och ta in, säger Ingela Hansson,
— Du kan inte förvänta dig att du kan ha varma och tillitsfulla samtal om du inte visar att du bryr dig i vardagen. Det handlar om att skapa ett förtroende och i slutändan en bra arbetsmiljö, säger Pierre Löfström.

Text och foto: Johanna Ravhed

För att se en utförligare, men ändå förenklad version av samtalsmodellen kan du klicka här: Modell för feedback