Kooperativt på högstadiet

Kooperativt lärande är ett av Oxievångsskolans utvecklingsområden det här läsåret. Emilia Nilsson, som undervisar sjundeklassarna, tror att de olika strukturerna i det kooperativa lärandet kan vara ett sätt att skapa trygghet och studiero i klassrummet.
– Jag försöker ha det kooperativa tänket med i planeringen av lektionerna; det handlar mycket om hur eleverna ska bli mer delaktiga, säger Emilia Nilsson.

Samarbete

Vid sidan av delaktigheten lyfter hon fram det ökade samarbetet eleverna emellan som de kooperativa strukturerna möjliggör.
– Visst kan jag förklara något, men eleverna är också jättebra på att förklara för varandra. Det är en styrka att eleven lär sig mycket genom att förmedla sina kunskaper, som den andra eleven sedan kan formulera vidare, säger Emilia Nilsson.

Som SO-lärare var terminsstarten intensiv med valet i september som självklar höjdpunkt. Under hösten har Emilia Nilsson och eleverna också bytt roller; i mindre grupper har de fått hålla sina egna lektioner på temat klimatzoner. Eleverna har fått väldigt fria tyglar när de utformat passen, men samtidigt finns det tydliga distinktioner och utmaningar kring vad det innebär att hålla en lektion.
– Vi skiljer tydligt på att hålla en redovisning och en lektion. Under en lektion måste de aktivera sina klasskamrater och se till att alla blir delaktiga. Eleverna som lyssnar ska också vara delaktiga, säger Emilia Nilsson.

Diskussioner med EPA

Med strukturen EPA, Enskilt, par, alla, har de också dragit igång diskussionsuppgifter. Under valrörelsen använde de en frågelåda där eleverna fick dra ämnen eller påståenden som skulle diskuteras, till exempel att “skatten ska sänkas”.
– De skrev sina tankar om det och diskuterade sedan i grupper. Det är en bra samarbetsövning där man får träna färdigheten att lyssna på alla och acceptera input, säger Emilia Nilsson.

– Vilka särskilda fördelar ser du med att använda kooperativt lärande på högstadiet?
– Att eleverna växer som personer, att de vågar ta plats och blir mer självständiga genom att de lär av varandra och lär sig placera kunskapen i ett sammanhang. Kunskaperna höjs och i slutändan kommer mina resultat att öka. Och så är det sociala superviktigt, att de får träna på det inför framtiden, säger Emilia Nilsson.

– Vad gör det här med lärarrollen tror du?
– Jag ser mig inte som en ledare över barnen. Jag gillar att eleverna får prova min roll lite och träna på att leda andra. Jag går runt och hör diskussionerna, men backar tillbaka lite. Jag ser till att alla får chansen att säga något, om det behövs sätter jag mig i en grupp och får en person att prata.

Emilia Nilsson ser möjligheter med strukturerna och modellerna i det kooperativa lärandet, men vill också att hennes elever ska tänka i de här banorna själva.
– Jag tänker på elevdemokrati; de har säkert idéer om hur vi skulle kunna jobba mer med kooperativt framöver.

FAKTA – Kooperativt lärande

Kooperativt lärande är ett sätt att strukturera samarbetet mellan eleverna i en klass eller bland kollegor i ett arbetslag. Tanken är att de därigenom ska dra nytta av varandras kunskaper och att det ökar både social sammanhållning och måluppfyllelse.

Läs Emilia Nilssons blogg här!