Lek, hälsa och hållbarhet på Filifjonkans förskola

– Våra två avdelningar förenas i ett projekt där barnen lär genom lek. Det innefattar hela läroplanen och barnen bestämmer i mångt och mycket lärmiljöerna. Barnen utforskar i leken. Det kan t.ex. vara att göra snöexperiment och mäta snödjup, eller i den fria leken, säger säger Åsa Molin, förskollärare, Helen Björklund, förskolechef, och Johanna Perslow, förskollärare, på Filifjonkans förskola.

iPads som pedagogiska verktyg

Åsa och Johanna berättar att barnen uppmuntras att skriva. Det kan vara att skapa önskelistor till tomten eller skyltar och menyer till kiosken. Det innefattar också om att leka och lära med hjälp av iPads.

– Det finns så många pedagogiska appar. Barnen får stor hjälp i att lära sig skriva och räkna och tänka kritiskt. Många av barnen fixar allt det tidigt, tack vare iPads som pedagogiska verktyg, säger Johanna.

Helen berättar att de har ett fördjupat arbete kring iPadsen på personalnivå. De planerar även ett föräldraråd där de kommer att prata om nyttan med iPads som pedagogiska verktyg.

Barnen påverkar lärmiljöerna

Filifjonkans förskola ligger inte långt från S:t Knuts torg i Malmö. Verksamheten bedrivs i två lägenheter som är ombyggda efter förskolans önskemål. I den mindre av lägenheterna samsas 10 barn i åldern 1-2 år och i den större 20 barn i åldern 3-6 år.

Innanför förskolans dörrar härskar ett lugn. De många mindre rummen ger möjlighet till olika parallella aktiviteter, utan att barnen stör varandra. I ett av rummen sover ett barn, några av barnen pärlar och lyssnar på sagor i nästa rum och i ett tredje skapar ett barn inbjudningskort. Många av borden och stolarna är i barnens höjd. Rummen ska vara lätta att förändra och använda till olika syften. Barnen bestämmer mycket kring lärmiljöerna. Rummen möbleras om och får nya funktioner efter barnens viljor och behov.

Hälsofrämjande

Helen, Åsa och Johanna berättar att det hälsofrämjande arbetet utgör en självklar del av vardagen på förskolan.

– Barnen är ute mycket, både på förmiddagen och eftermiddagen, säger de och fortsätter:

– Allt som vi kan göra inne går också att göra ute. Vi äter exempelvis mellanmål ute på eftermiddagen och är ute tills vi stänger.

Johanna berättar att de gärna använder sig av Naturbussen, de åker med den så ofta de får. De har också gymnastik på schemat för de äldre barnen.

– En gång i veckan går vi till en gymnastiksal. Det är en taekwondosal med mjuka mattor. Efter gymnastiken duschar barnen, vilket är en övning i sig. Ofta kommer de tillbaka till förskolan med kläderna ut och in, och bak och fram, säger Helen leende.

Ekologisk mat

I lägenheten som kallas ”Stora Filifjonkan” finns ett kök. Här tillagas maten. I stort sett all mat som tillagas är ekologisk och kravmärkt. Johanna, Åsa och Helen berättar det finns en tanke kring att det ska dofta mat. Förskolan har också tittat över sockerinnehållet i maten och håller nere det.

– Varje morgon finns dessutom en frukostbuffé, som barnen kan plocka från när de kommer, säger Helen.

Hållbarhet och grön flagg

Filifjonkan har Grön Flagg. För att få Grön Flagg krävs att arbetet med hållbar utveckling är en del av det dagliga förskolearbetet.

– Hållbar utveckling finns indirekt med i allt vi gör. Exempelvis använder vi gärna returprodukter när barnen skapar, säger Åsa.

– Tankar kring hållbarhet finns med även i leken. Ibland leker vi miljödetektiver med barnen. Det går ut på att vi ska hitta miljöbovar. Vi letar efter lampor som står tända i onödan, hittar skräp på marken och så vidare. Ute på gården leker barnen ofta sopbil, säger Johanna.

Reflektionsstid och personalkooperativ

Förskolan arbetar kontinuerligt med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Varje vecka har de en timmes gemensam reflektion, samt en och en halv timme för egen reflektion. Dessutom har de en arbetstidsförkortning med en timme per vecka, för att under kvällstid kunna reflektera tre timmar varje månad.

– Filifjonkan är ett personalkooperativ. Vi har sju tillsvidareanställda, och alla sju är med i personalkooperativet. Fyra från personalen är med i styrelsen. Styrelsen är huvudman, säger Helen.

– Jag är till exempel både anställd och huvudman, säger Åsa.

De berättar att de bestämmer tillsammans, och en av fördelarna med personalkooperativet är de extremt korta beslutsvägarna.

– Vi har satsat på hög personaltäthet och arbetsmiljön, både ute och inne. Men å andra sidan har vi ingen vaktmästare. Att vara sin egen huvudman är på gott och ont, säger Helen och avslutar:

– Läroplanen är vårt löfte till barnen. Vi bryter ned den och arbetar prioriterat med målen.

Text och foto: Sara Arildsson