Loan Voung och Annika Orsvall från Sorgenfriskolan deltog i senaste hågkomstresan till Krakow. Foto: Lisa Bordal

Levnadsberättelser i fokus efter senaste hågkomstresan

Elever som deltagit på hågkomstresor till polen ska fortsätta sprida vidare kunskap om Förintelsen på sina skolor.

Deltagarna från den senaste hågkomstresan till Krakow har kommit hem med fördjupade kunskaper och lärdomar om vikten av verkliga berättelser i undervisningen om Förintelsen. Nu ska eleverna själva sprida vidare kunskapen på sina skolor.

– Jag visste redan rätt mycket om andra världskriget men jag slogs av att läget så sakta byggdes upp och att det inte handlade om att det var Hitler som hatade judar och fick alla andra att göra det, säger Loan Voung som går i nian på Sorgenfriskolan.
Redan på förseminariet som hölls innan avresa förändrades hennes bild av Förintelsen, hon började förstå att den föranleddes av en eskalerande antisemitism som funnits under flera århundraden.

Läs mer: Resurser och lärmaterial om Malmö internationella forum

Elever jobbade i lärgrupper

I sex dagar har Loan Voung, tillsammans med 35 andra elever och 17 lärare, varit i Krakow på den första hågkomstresan sedan pandemin bröt ut. En resa som inleddes med ett förseminarium där eleverna får en gedigen kunskap om antisemitismens historia och som fortsatte med många historiska besök i området kring Krakow och Auschwitz-Birkenau.
– Vi hade ju gjort den här resan med Svenska kommittén mot Antisemitism (SKMA) en gång innan och visste hur viktig den var. Men nu fick vi frågan, vill ni driva detta själva?, säger Sara Svensson som är SO-lärare på Sorgenfriskolan.

Tillsammans med kollegan Annika Orsvall från Sorgenfriskolan och lärarna Heléne Nyrén och Alexander Bergquist från Oxievångsskolan tog de sig an uppgiften och har arrangerat både förseminariet och den sex dagar långa resan med guidade turer. Med sig hade de elever som alla gått igenom en ansökningsprocess innan de fått åka med. De kom från sju olika skolor i Malmö och delades under resan in i lärgrupper och matchades ihop två och två för att dela rum och utbyta erfarenheter.
– Det var spännande för man fick leva med en främling i stort sett en vecka, men man visste att alla var trevliga eftersom de ville vara med på resan, säger Loan Voung.

Förseminariet pågick under två dagar och bestod bland annat av ett besök från Barbro Posner, dotter till förintelseöverlevaren Lea Gleitman som föddes och växte upp i staden Oswiecim som senare bytte namn till Auschwitz. När deltagarna sedan var på på plats i staden följde de hennes spår och besökte ghettot där Lea Gleitman levt.
– Vi läste ur Lea Gleitmans berättelse. Det blir starkt och verkligt när vi har träffat någons dotter som faktiskt har varit där och upplevt det, säger Annika Orsvall.
– Det var det verkligen!, säger Loan Voung.

Vikten av riktiga vittnesmål

De är alla tre överens om att nycklarna till en undervisning om Förintelsen som gör avtryck är att följa just individer och levnadsberättelser.
– En fallgrop som SO-lärare är att man lätt blir teknisk och berättar siffrorna, det var 6 miljoner, 13 miljoner, 26 miljoner…. Men att följa en person och en levnadsberättelse gör det mer gripande eftersom varje människoliv är så mycket värt, säger Sara Svensson.

– Jag har varit på besök i Auschwitz ofantligt många gånger men just de senaste gångerna har vi fått följa personer och människoöden på ett annat sätt. Det är något jag tar med i min undervisning hädanefter, säger Annika Orsvall.

Loan Voung menar att det är en stor skillnad att se en bild på Auschwitz och att vara där – det gör något för förståelsen att gå runt på själva platsen där allt har hänt.
– Det är chockerande hur stort det är, säger hon.

Sara Svensson och Annika Orsvall menar att det går att få in individer och människoöden även i klassrummet. De vill slå ett slag för Eternal Echoes, en sida med vittnesmål från överlevande där man också ta del av bra lektionsövningar.

– Jag tycker det är viktigt att åka dit men jag är väl medveten om att alla inte kan det, men bara att följa människoöden i klassrummet kan göra stor skillnad, säger Annika Orsvall.

Elevnätverk som sprider kunskap

Nu ser eleverna särskilt fram emot efterseminariet som kommer att arrangeras av SKMA, eftersom det blir ett efterlängtat tillfälle att ses igen. Hädanefter anammar också eleverna en roll som ambassadörer på sina skolor. Förhoppningen är att de ska kunna förmedla sina kunskaper och lärdomar till klasskamrater på Malmös olika skolor på ett annat sätt än vad lärarna kan göra.

– Det blir som ringar på vattnet av resan och utbildningen, säger Annika Orsvall.

Vill du veta mer om berättargrupperna?

Information om Berättargruppen

Boka en berättare här

Vill du prata om Malmö internationella forum i klassrummet?

Resursmaterial: Malmö internationella forum – för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism