Likvärdig utbildning genom samlat stöd på Komvux Malmö

Det var inte bara en enorm organisatorisk utveckling som skedde när Komvux Malmö införde en övergripande pedagogisk stödorganisation. Det var också ett kulturskifte.
– Nu är vårt mål att vi ska jobba främjande istället för åtgärdande och att alla elever har ett likvärdigt stöd, säger Lotta Lovén, rektor på Pedagogisk stödorganisation (PS) under ett seminarium på rikskonferensen Bättre skola.

Då, år 2017, var tillgången till stöd för elever på Komvux Malmö väldigt olika beroende på vilken enhet man gick på. Till exempel hade vissa tillgång till bibliotek, andra inte och på Komvux SFI fanns det en enda specialpedagog.
– Vi kunde snabbt konstatera att detta inte var likvärdigt för eleverna och det var tydliga besked från förvaltningsledningen att man ville se ett stöd som var behovsanpassat där alla elever har tillgång till stöd. Stödet skulle framför allt vara främjande och i andra hand förebyggande av de problem man såg på enheterna, säger Lotta Lovén.

Nu är situationen helt annan. Pedagogisk stödorganisation (PS) startades 2018 och leds av Lotta Lovén,rektor och Linda Axmarker, biträdande rektor. Tillsammans med specialpedagoger, speciallärare, bibliotekarier, IT-pedagog och kuratorer erbjuder de nu en annan typ av stöttning för enheterna och dess lärare. Även upphandlade utbildningsarrangörer har möjlighet att ta del av stödet.
– Från att medarbetarna har tillhört en enhet hela tiden så är vi numera centraliserade och kan rikta stödet dit det behövs bäst. Vi hjälps åt vid toppar och dalar och kan rikta kompetens på ett helt annat sätt, säger Linda Axmarker.

Olika typer av stöd

Totalt har Komvux Malmö 6 000 helårsplatser. Men eftersom många av eleverna läser i olika studietakt eller bara enstaka kurser så blir antalet elever betydligt flera. För att möta upp alla elever har rektorer på enheterna möjlighet att beställa specifikt stöd och det erbjuds också bibliotek, studieverkstäder, både digitala och fysiska (när det finns möjlighet) och det finns också ett teknotek.
– Eftersom vi jobbar främjande så finns det också andra typer av stöd. Det kan till exempel vara att kuratorer kan komma ut i klassrummen, att vi håller workshops för lärare och elever eller att bibliotekarierna kommer och bokpratar i klassrummen, säger Linda Axmarker.

LÄS MER: Den digitala studieverkstaden – om att jobba i en pandemi

För PS sattes det upp en riktning som också blev ett kulturskifte i hur man såg på pedagogiskt stöd. Lotta och Linda sammanfattar det så här:
PS ska bidra till att alla elever får både ledning och stimulans.
PS ska verka för att varje elev som är i behov av extra anpassningar ska få det inom ramen för ordinarie undervisning.
Bibliotek, teknotek och studieverkstäderna ska vara arenor för kollegialt lärande.
PS ska verka för att det är smidiga övergångar för eleverna. Det ska vara ett komvux, inte olika skolor som de rör sig mellan.

– Efter att riktningen sattes så var det också viktigt för oss att sätta upp en ram för vårt arbete. Det har vi gjort genom att ha tydliga rollbeskrivningar. Där står det vad som ingår i varje rolls uppdrag. Det är extra viktigt att ha när man är i en roll som är i en minoritet på en skola. Här finns en annan kompetens än majoriteten på en skola och den kommer bäst till sin rätt om man fredar den, säger Lotta Lovén.

Viktigt med utvärdering

Att systematiskt utvärdera verksamheten är viktigt för att förbättra den och efter varje insats som PS gör mäts nöjdheten bland de inblandade.
– Men det är inte lätt att mäta om det ger en reell förändring i klassrummen. Det har varit en av de stora utmaningarna för oss – att faktiskt veta vad vi ska mäta. Vi på PS har egentligen bara ett enda mål och det är att alla elever ska lyckas med sina utbildningsmål med så god kvalitet som möjligt. För att kunna nå det så måste vi hela tiden utvärdera, korrigera och systematiskt utveckla PS för att kunna ge ett likvärdigt och bra utbud i vårt stöd, säger hon.

LÄS MER: Att stötta på distans

En annan utmaning för PS har varit hur den stora organisationen har tagit emot det kulturskifte som har skett. Det har funnits önskemål om att fortsätta jobba på individnivå och att få enskild stöttning – istället för som nu jobba mer på gruppnivå.
– Där har det varit väldigt viktigt att vi mandat från politik och förvaltningsledning för att genomföra skiftet. För att alla elever ska få rätt till samma stöd och att vår utbildning faktiskt ska bli likvärdig så är det i denna riktning vi ska gå. Det finns också stöd i skollagen för det, säger Linda Axmarker.