Lugnare och tryggare med hjälp av Rosengårdsmodellen

– Vi har en större likvärdighet och det märks på eleverna. De är lugnare och tryggare, säger Cecilia Larsson Ståhl, rektor.

För några år sedan präglades Rosengårdsskolan av oro och stök. Men sedan dess har mycket hänt. Skolinspektionen använder numera skolan som ett exempel på hur arbetet med extra anpassningar kan gå till. Nästa steg för Rosengårdsskolan har varit att införa den så kallade Rosengårdsmodellen för att få ännu mer studiero och trygghet än tidigare.

– Vi gjorde mycket redan på skolan. Men det fanns ett behov av att sätta det på pränt. Bland annat för att kunna introducera nyanställda kring vårt arbetssätt, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Bygger på forskning och analys

Modellen, som bygger på aktuell forskning och skolpersonalens egna utvärderingar och analyser, ska ses som ett ramverk. Bland annat kring vilka stödstrukturer det ska finnas i alla klassrum, rutiner och bemötande.

– Vi ser till exempel att vi har flera kränkningsanmälningar. Då får vi se var de sker och vid vilken tidpunkt för att sen se vad vi kan göra åt det, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Konkreta exempel på vad som står i modellen är att det ska finnas ett tydligt schema på tavlan och att arbetsgången på alla lektioner ska se likadan ut. En vuxen ska också alltid vara med vid förflyttningar, till exempel att följa eleverna till skolrestaurangen eller till idrotten.

Men i modellen står det också kring mer övergripande mål, till exempel att Rosengårdsskolan jobbar med genrepedagogik och utgår från cirkelmodellen, något som först stod i skolans åtagandeplan.

– Kopplingen mellan åtagandeplan och Rosengårdsmodellen är viktig. Vi vill jobba långsiktigt men kan inte ha samma åtaganden kvar i planen år efter år. Då flyttar de vidare in i Rosengårdsmodellen. På det viset blir det också lätt för nyanställda att få koll på vad vi jobbar med, även om det inte står i åtagandeplanen, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Alla har varit med

Ramarna till modellen togs fram av  försteläraregruppen. Cecilia Larsson Ståhls roll som skolledare har varit att vara ett bollplank kring vad som ska vara med i modellen. Förslaget skickades sen ut till lärarna som fick komma med kommentarer och modellen reviderades.

– Sen körde vi och tänkte att vi testar fram till sommaren. Sen får vi utvärdera hur det har gått och göra ändringar utifrån det vi kommer fram till. Det viktiga är att våra slutsater bygger på data och fakta – inte en känsla. Det är lätt att hamna fel om man låter känslan styra, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Och det fungerar. Cecilia Larsson Ståhl beskriver en skola där eleverna är lugnare och tryggare och undervisningen mer likvärdig.

– Mycket fokus har lagts på lektionerna och där har det blivit lugnt i majoriteten av fallen. Nu ser vi att de incidenter vi har sker vid förflyttningar mellan olika ställen på skolan och på raster. Där har vi fortfarande ett stort jobb att göra.

Göra modellen sin egen

Rosengårdsmodellen är också något som tas upp vid nyanställningar.

– Precis som modellen ska skapa trygghet för eleverna så är den också till för att skapa trygghet för de vuxna. Den är en ram att förhålla sig till.

– Sen är klart att den kanske inte passar allas sätt att arbeta. Men det handlar om att göra modellen till sin egen. Det har nog varit utmaningen i det här arbetet. Att få alla att känna sig delaktiga i arbetet. Men det har inte varit någon större utmaning. Det finns en stolthet över att vi har en egen modell – en Rosengårdsmodell. Den stoltheten håller samman skolan, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Låna och inspireras

Många vill ta del av Rosengårdsmodellen. Bland annat har skolledningen varit i riksdagen och visat modellen och flera andra skolor är intresserade.

– Men jag brukar säga att man måste göra modellen till sin egen. Låna gärna, inspireras och ta idéer. Men alla skolor har olika förutsättningar, säger Cecilia Larsson Ståhl.

Text och foto: Johanna Ravhed

Är du intresserad av att se hur Rosengårdsmodellen är uppbyggd? Klicka här. 

Vi har inte hunnit tillgänglighetsanpassad pdf-dokumentet till den här posten. Är du intresserad av att ta del av materialet, hör av dig till pedagogmalmo@malmo.se