”Luppen har gett oss trygghet, kunskap och förståelse”

– Det har hänt nåt i kollegiet, vi förstår varandra och pratar samma språk nu, säger Maria Dahlgren, speciallärare på Gullviksskolan.

De senaste åren har hon varit involverad i arbetet med att utveckla undervisningen i svenska och svenska som andraspråk (sva) som Karin Törn-Lindhe drivit då skolan haft det som ett prioriterat åtagande.
– Vi har i uppdrag att höja måluppfyllelsen men i ett första steg måste vi veta att eleverna får undervisning i rätt ämne, säger Karin Törn-Lindhe som är förstelärare för årskurs 1–3 i svenska och svenska som andraspråk.

Undersöka kursplaner och kriterier

Det blev startskottet för ett grundligt arbete där båda kursplanerna jämfördes och analyserades tillsammans med flera kollegor i ämnesgrupperna för svenska.
– Vi hade grundläggande diskussioner utifrån det, som vad är sva? Hur undersöker vi och hur bedömer vi en svag svenska?, säger Maria Dahlgren.

– Det fanns först en stor osäkerhet och den kände vi alla. “Den pratar arabiska hemma…”, ja men bara för det behöver den ju inte nödvändigtvis läsa sva. Har den bott utomlands, har den ett annat språk än svenska, eller har den invandrat? Uppfyller den något av dessa kriterier, då har den rätt att behovsprövas i sva, säger Karin Törn-Lindhe.

– Svenska som andraspråk är ju ett behovsämne, det är det som gör det speciellt, säger Maria Dahlgren.

Sva-luppen sprids nationellt

När Sva-luppen var under utveckling identifierade utvecklingssekreterarna Lisa Lundkvist och Helena Nilsson att flera lärare delade osäkerheten som fanns på Gullviksskolan. Utifrån lärarnas behov och utmaningar lanserades Sva-luppen som ett underlättande och kompetenshöjande verktyg som också fått nationell spridning. Under hösten och våren 23/24 har de erbjudit skolor fysiska och digitala träffar för implementering av materialet.

Karin Thörn Linde nappade på erbjudandet av fysiska träffar och när Helena Nilsson kom till skolan hade de totalt tre träffar, och ytterligare en för de som undervisar i förskoleklass och en för administrationen som berör arkiveringen av dokumentationen i bedömningsprocesserna.
– Luppen har gett oss trygghet, kunskap och förståelse, säger Maria Dahlgren.

– Så att vi nu kan vara säkra i vårt arbete och med säkerhet säga att våra elever på Gullvik läser efter rätt kursplan, säger Karin Törn-Lindhe.

Båda beskriver materialet som tydligt, konkret och värdefullt. Och genomgångarna med Helena Nilsson bestod till stor del av exempel som de fick bearbeta i grupp.
– Vi hade jobbat med frågeställningarna så vi hade ju rätt frågor när Helena kom, säger Maria Dahlgren.
– Ja, och de frågetecken vi hade blev utropstecken, säger Karin Törn-Lindhe.

Utgår från kollegialt lärande

Helena Nilsson bemötte deras osäkerhet genom att uppmuntra dem att testa, fortsätta diskutera tillsammans och utgå från det kollegiala lärandet.
– Vi har absolut ökat vår medvetenhet kring hur vi kan se andraspråksdragen. säger Maria Dahlgren.

– Och vi hade inte kommit så långt om inte Helena hade kommit ut, det var guld. Visst hade vi läst igenom luppen innan men nu blev det tydligt för hon gjorde det så konkret, säger Karin Törn-Lindhe.

Och de menar att det funnits stora vinster med att samlas kring något gemensamt, som att diskussionerna kollegorna emellan har fått ett rejält lyft när de har samma språk och referenser med sig.
– Pratar vi om att basen saknas eller om utbyggnaden nu så hänger alla med, säger hon.

“Tryggare elever får äga sin kunskap”

Både Karin Törn-Lindhe och Marie Dahlberg understryker att de inte är några experter ännu och fortfarande står i startgroparna till att helt implementera SVA-luppen på skolan. Under våren har de höjt kompetensen gemensamt men efter sommaren är det alltså dags att börja göra.
– Vi är redo att skriva en elevs namn här och börja ”luppa” eleverna, Maria Dahlgren och håller upp ett av formulären från Sva-luppen.

– Ja, och vi är precis där vi vill vara. Nu i höst ska förskoleklassen ha gjort behovsbedömningarna och blivande åk 1 ska ha rätt beslut. Och vi har nu verktyg för att göra bedömningar kontinuerligt, i dialoger och samtal som sker i vardagen, säger Karin Törn-Lindhe.

De är båda säkra på att det kommer komma uppstå nya frågor när de sätter igång.
– Vad betydde det nu att eleven har en avvikande böjningsändelse på verben? Och de åtta observationspunkterna… de kommer vi behöva repetera. Men nu har vi en trygg grund och ett gemensamt fokus, säger Maria Dahlgren.

I höst ska även information om de olika kursplanerna nå ut till elever och vårdnadshavare, där det tydligt ska framgå att ämnena är likvärdiga – ett arbete där Karin Törn-Lindhe varit delaktig utifrån rollen som pedagog.
– Förhoppningsvis blir fler elever medvetna om vilka ämnen de läser och om bedömningskriterierna som ju skiljer sig. Vi hoppas att det ger tryggare elever som också får äga sin kunskap och vetskap. Det finns ett värde i att synliggöra för dem vad vi gör, säger hon.