Malmö Lärlingscenter – med ena foten i arbetslivet

Lärarna på Malmö Lärlingscenter arbetar ofta ämnesövergripande. De anpassar elevernas uppgifter till praktiken, integrerar språkutveckling och tänker nytt.

– Två dagar i veckan är eleverna i skolan, tre dagar är de på en lärlingsplats och jobbar tillsammans med handledare, säger Irene Mårtensson, lärare i pedagogik, och Mikael Svensson, yrkeslärare på Malmö Lärlingscenter.

Eleven blir en del av ett arbetslag på en arbetsplats, där den största delen av yrkesutbildningen sker.

– Många smala utbildningar räddas genom lärlingsutbildningen, som exempelvis guldsmed och finsnickare. Mångfalden blir större, säger Mikael.

Tydligare koppling till arbetsplatsen

Mikael och Irene besöker regelbundet eleverna och handledarna på de olika arbetsplatserna. De berättar att handledarna har blivit som nya kollegor. Alla handledare går en webbaserad kurs hos Skolverket. Företagen som tar emot elever erbjuds ett stadsbidrag, för att kompensera den tid som behöver avsättas.

– Bidraget medför dessutom att vi kan ställa lite mer krav, säger Irene och fortsätter:

– Elevernas uppgifter anpassas och kopplas tydligt till praktiken. Det är jättespännande och roligt, vi måste tänka om och tänka nytt.

– Tre dagar i veckan umgås eleverna med vuxna. De uttrycker själva att de får vara mer som vuxna på arbetsplatsen och sedan som ungdomar i skolan. På arbetsplatsen får de ta ett större ansvar. Eleverna växer och utvecklas, säger Irene och Mikael.

Loggbok i app

Mikael och Irene berättar att skolan använder sig av appen Apl Borås för att kommunicera. Elever, yrkeslärare, vissa ämneslärare och handledare använder appen.

– Varje vecka skriver eleven loggbok i appen och de kan enkelt lägga in exempelvis bilder, säger Irene.

Eleverna får tid att arbeta med loggboken på svensklektionerna. Skrivandet integreras i språkutvecklingsarbetet. När eleverna skriver loggbok finns svenskläraren som stöd och ger dem riktlinjer.

– Svenskläraren är dessutom uppkopplad i appen och kan gå in i varje elevs loggbok, säger Mikael och fortsätter:

– En gång i veckan responderar yrkesläraren i loggböckerna. Tanken är att det ska vara enkelt och tillgängligt, lite samma känsla som i sociala medier.

Många elever vet vad de vill

Lärlingsutbildningen är lika lång som traditionella gymnasieprogram. När eleverna tar studenten har de redan haft kontakt med ett eller flera företag.

– Eleverna kan även välja att läsa behörighet till högskolan, vilket många vill, säger Irene och Mikael.

De berättar att många av eleverna som har sökt sig till lärlingsutbildningen vet vad de vill.

– Många är motiverade och vill ut och arbeta, säger Irene.

Litenheten öppnar upp

Malmö Lärlingscenter är en relativt liten skola. I och med att det är skolans första läsår finns det bara förstaårselever. De är uppdelade i två klasser, 20 elever i varje.

– På skolan finns en stor blandning av olika yrkesprogram. Skolans litenhet öppnar upp. Eleverna blandas och får kompisar i olika yrkesgrupper, säger Irene.

– Eleverna går i blandade klasser, men varje vecka träffas de också i sina yrkesgrupper och läser yrkesteori. Det är ganska små grupper, mellan 1-7 elever i varje, säger Mikael.

Två tjänster

De flesta av skolans yrkeslärare har två tjänster. En tjänst på Malmö Lärlingscenter, och en på annan skola.

– Det kan kännas lite splittrat. Men vi har gemensam planeringstid på skolan en gång i veckan, säger Irene.

– Vi är ungefär 15 lärare. Arbetet är mer flytande och ämnesövergripande än på en traditionell skola. Vi arbetar tight ihop, fast med olika saker och inom olika yrkeskategorier. Vi lär av varandra, det är inspirerande och intressant, avslutar Mikael och Irene.

Följ Malmö Lärlingscenter på Instragram och på Facebook.

Text och foto: Sara Arildsson
Foto på sotare: colourbox.com