Anpassningar för alla på Malmö Latin

Antalet anpassningar för elever ökade, lärarna var stressade och skolledningen kände att man inte räckte till. Det blev startskottet för det som har kommit att kallas för basundervisning på Malmö latinskola.
– Alla elever mår bra av tydlighet och struktur – inte bara de med behov av särskilda anpassningar, säger Johan Ahx, biträdande rektor.

När skolledningen satte sig ner och räknade på antalet anpassningar visade det sig att tjugo procent av eleverna hade någon form av anpassning.
– När vi tittade närmare på vad de innebar så insåg vi att de till en stor del innehöll ungefär samma sak, säger Johan Ahx.

Vid samma tidpunkt läste också skolledningen David Didaus “Tänk om allt du vet om undervisning är fel”. I den diskuterar Didau hur lärare påverkas av att veta i förhand om en elevgrupp är “stark” eller “svag” och att undervisningen på ett omedvetet plan anpassas efter lärarens förutfattade meningar.
– Vi ville ju att alla elever skulle mötas av samma höga förväntningar. Oavsett om de är i behov av särskilda anpassningar eller inte, säger Johan Ahx.

Anpassningar är normen

Det var nu basundervisning kom till. Det är ett ramverk som innehåller många av de vanligaste anpassningarna så att alla elever ska kunna få ta del av dem. Alla lärare ska följa detta ramverk. Exempel på punkter är att läraren placerar hur eleverna sitter i klassrummet, att alla mobiler samlas in och att lektionsplaneringen ska finnas på tavlan likväl som i Google classroom.

LÄS MER: Om du vill se alla punkter i basundervisningen så hittar du dem här.

– Man kan ju tycka att det här är fyrkantigt och att vi som skolledning lägger oss i lärarens arbete. Men vi är noga med att vi aldrig lägger oss i innehållet – det ska läraren styra, säger Johan Ahx.

Gemensamt arbete

Arbetet med att ta fram vilka punkter som skulle vara med i basundervisningen startade med att skolledningen tog fram vad de tyckte skulle vara med i ramverket. Ämnena filtrerades och diskuterades och till sist var ett första utkast sammanställt.
– Vi tyckte ju att det här var jättebra. Då insåg vi att nu är vi ute på djupt vatten så då tog vi in dem som vi tänkte skulle vara mest kritiska till det här arbetet, berättar Johan Ahx.

I det här fallet var det specialpedagogerna som var rädda att elever som faktiskt var i behov av utökat särskilt stöd skulle tappas bort i arbetet med basundervisningen. Efter det gick dokumentet vidare till förstelärare, lektorer, fackliga företrädare och sen till lärarkollegiet. Dokumentet justerades efterhand som synpunkter kom in.
– När det kom till lärarna så var vi noga med att säga att det är inte fråga om vi ska ha basundervisning – utan en fråga om hur. Vi var i behov av deras tankar och kompetens för att det skulle bli så bra som möjligt, säger Johan Ahx.

Kort implementering men lång planering

Under ett helt läsår stöttes och blöttes basundervisningen i olika grupper. Så till sist i juni 2018 bestämdes det att från och med augusti 2018 var det dags att köra.

– En jättelång planering och en väldigt kort implementering. Men eftersom alla hade fått vara med i planeringen så hade det också skapats en kultur kring basundervisning. Ledningen hade en grund men ingen färdig lösning. Den gjorde vi ihop. Att äga detta tillsammans är det absolut viktigaste för att lyckas. Om lärarna inte tror på idén så spelar det ingen roll hur hårt en skolledning försöker genomföra den. Det kommer inte lyckas, säger Johan Ahx.

Ett läsår senare följdes arbetet upp och siffrorna visar att över 90 procent av lärarna väljer hur eleverna ska placeras, 95 procent av lärarna summerar lektionerna så som det är sagt och att på 84 procent av lektionerna samlas mobilerna in.

– I övriga fall har en diskussion funnits. Om läraren till exempel har en ide om hur mobilerna kan användas på ett bra sätt på lektionen så är det såklart inga problem att de inte samlas in. Problemet är om man inte vet varför man inte samlar in mobilerna, säger Johan Ahx.

Ett annat resultat är att antalet anpassningar har minskat. Elever förväntar sig numera att punkterna följs av läraren och basundervisningen är något som diskuteras såväl på föräldramöten som vid nyanställningarna. Många andra skolor har också varit intresserade av skolans arbete. Men där vill Johan Ahx höja ett varningens finger.

– Det är lätt att tro att det här är en universallösning. Men det är det inte. Om man vill ha något liknande så måste det anpassas efter varje skolas enskilda förutsättningar, säger han.