Heidi Uddeskog, musik- och engelskalärare, står på Lorensborgsskolans gård.

Publicerat:

Jobbskuggning gav nya insikter

Tydlighet, struktur och ett tätt kollegialt samarbete – det är något av det musik- och engelskaläraren Heidi Uddeskog tog fasta på när hon jobbskuggade en brittisk pedagog.

– Lärarna visste väldigt mycket om varandra och hur de jobbade; och de hade många samarbeten, även mellan olika årskurser.

Inom ramen för ett flerårigt Erasmus-projekt jobbskuggade Heidi Uddeskog, musik- och engelskalärare på Lorensborgsskolan, en pedagog i Reading strax utanför London. Fokus låg på hur digitala verktyg används i undervisningen. När hon nu är hemma igen efter tre intensiva dagar är det med en rad nya intryck och reflektioner kring pedagogiska arbetssätt och verktyg.

– Jag har blivit en stor förespråkare av skuggning efter den här resan. Ju mer du gör det, desto mer sugen blir du på att göra det. Där tror jag vi har mycket att lära, framför allt i klassrumssituationer, säger Heidi Uddeskog.

Mindre skola

Hon besökte en mindre skola med runt 100 elever och med förhållandevis stora resurser; under en lektion kunde till exempel fyra vuxna befinna sig i klassrummet, där femte- och sjätteklassare undervisades tillsammans.

– En av de häftigaste sakerna att se var samarbetet mellan de vuxna. Jag har nog aldrig sett det så sömlöst och friktionsfrit. Någon hade det administrativa, en annan hade ledarrollen i klassrummet, och så var det en elevassistent och en praktikant. Att de jobbat länge ihop och hade ett så inarbetat samarbete gör jättestor skillnad. Det gör skillnad både för vuxna och barn. Vi har inte den lyxen.

Hon lyfter också fram den tydliga strukturen och konsekvensen som fanns i sättet att arbeta med digitala verktyg. Eleverna hade inga egna datorer utan använde sig av skolans utrustning. Däremot arbetade de med ungefär samma appar som i svenska skolor, inte minst Googles program.

– Elevernas nyfikenhet är fantastisk, men ibland kan det vara bra och ge dem en trygghet genom att rama in, internet ger många möjligheter men kan vara lite läskigt också. Genom att läraren alltid använde samma sätt att kommunicera med eleverna kände de igen sig. Lärarens feedback gavs alltid i vissa givna färgkoder och man jobbade med enkla tydliga mallar, säger Heidi Uddeskog.

Växlade mellan ämnen

Vid sidan av de givna yttre strukturerna slogs hon av hur de i klassrummet kontinuerligt kunde växla mellan olika ämnen.

– Där fanns ett flow, även mellan olika ämnen. Ibland utan att man gjorde något bryt bytte man till ett annat ämne. Det är ett otroligt annorlunda sätt att jobba än här hemma. Men för dem var det jättenaturligt, det fungerade utmärkt.

På morgonen möttes eleverna av en lista över uppgifter, “dagens utmaningar”; det kunde till exempel handla om olika restuppgifter.

– De kom in och började sysselsätta sig helt själva. Alla kunde välja sitt arbetsområde från listan, och det kunde vara vilket ämne som helst som läraren valt. Eleverna var väldigt självständiga i det arbetet, säger Heidi Uddeskog.

Kollegialt lärande naturligt inslag

Det kollegiala lärandet verkade vara ett naturligt inslag på skolan.

– Personalen var ofta och tittade in i varandras klassrum. De visste väldigt mycket om varandra och hur de jobbade, samarbetade med varandra och mellan olika årskurser. Här på min skola försöker vi öka den biten nu, med att lära från varandra genom skuggning. Jag har redan pratat med många kollegor om det här; jag vet att det är saker som vi alla kan ha nytta av och det vore ju egoistiskt att hålla det för sig själv.

– Om du ska lyfta fram en stor aha-upplevelse från ditt skolbesök i England, vad väljer du då?

– Mjuka värden. De pratade mycket om hur de ville uppmuntra ansträngning. Det var en öppen anda i klassen, ibland kunde de avsluta lektionen och prata om vem de ville ta upp som den lektionens hjälte eller förebild. Det kunde vara att “jag vill säga Mariam, för hon tyckte uppgiften var jättejobbig, men hon jobbade ändå”. Det var tufft att se dem uppmuntra varandra hela tiden, det har jag aldrig sett så tydligt tidigare, säger Heidi Uddeskog.

Bakgrund:

Under två år skickar Malmö stad knappt 100 pedagoger, förvaltningschefer, rektorer, skolsköterskor och elevassistenter från elva grundskolor på jobbskuggning/auskultation. De flesta är iväg i ungefär en vecka. I projektet deltar förutom England även Danmark, Finland, Irland, Italien, Portugal och Spanien. “ICT to enhance learning and internationalization” genomförs inom ramen för EU:s Erasmus-projekt, utifrån Digital Schools of Europe och på initiativ av Pedagogisk Inspiration i Malmö.

LÄS OCKSÅ: Digitala verktyg för internationellt kunskapsdelande

Text & Foto: Fredrik Thunberg