Måltiden som pedagogisk resurs

– Håll händerna för öronen när ni tuggar. Hur låter det?

Förskollärare Klara Hellström håller i dagens sapere-pass på Möllebackens förskola. Duken på bordet de sju barnen sitter runt blir allt rödare av grönsakerna för dagen, polka- och rödbetor. Klara Hellström antecknar barnens kommentarer i observationsprotokollet: “den är rund”, “det blir saft”, “ser ut som blod”, “smakar starkt”.

Måltiden fortsatt i fokus

Måltidspedagogik har tidigare varit ett utvecklingsområde på Möllebackens förskola. Ambitionerna är att även fortsättningsvis behålla fokus på måltiderna som en pedagogisk resurs. Och då handlar det inte alls bara om förhållningssättet till mat eller om att sätta ord på en smakupplevelse; genom att använda måltiden som pedagogisk aktivitet ska det gynna förståelsen för exempelvis matematik, naturvetenskap, ord och begrepp.

– Matematiken får vi till exempel in genom att vi delar frukt på samlingen, vi sorterar och klassificerar. Och det estetiska, som ligger närmare mig själv, genom att vi målar på eller med grönsakerna, säger Klara Hellström och visar några av verken på väggen – akvarellskapelser med kålrabbi och broccoli som penslar.

Egen kock

På Möllebackens förskola lagas maten från grunden. I köket förbereder kocken Jinan Nesajer dagens lunch, tomatsoppa med ugnsrostade rödbetor, polkabetor med äpple och vinägrett och nybakat bröd. Varje dag lagar hon mat till 35 barn.

– Barnen är fantastiska på att äta grönsaker, konstaterar Jinan Nesajer.

I Livsmedelsverkets nya råd kring måltidspedagogik fokuserar de mindre på näringstabeller och mer på matglädje och hållbarhet – just att barnen ska få lära sig om hållbar utveckling finns även som en skrivning i den nya läroplanen för förskolan. En ny finsk forskningsrapport visar att förskolebarn i 3-5-årsåldern som praktiserat Sapere-metoden i högre grad vågar testa grönsaker, frukt och bär.

FN:s 17 globala mål

Malmö var första staden i Sverige att omvandla FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling till lokala mål.

– Mat är något som påverkar alla de här målen. Därför vill vi lyfta måltiderna och förhållningssättet till dem; därmed jobbar vi automatiskt mot målen. I och med att många barn får större delen av sitt matintag genom förskolan har vi stora möjligheter att utjämna folkhälsan. Det är under de tidigaste levnadsåren som våra vanor och kunskap om mat och råvaror grundläggs, säger Sofia Lönnquist, måltidspedagog som arbetar med att utveckla måltiderna i förskolan.

Dagens lunch ska serveras på Möllebackens förskola; en buffé dukas upp och ett av barnen får presentera menyn.

– Har de fått känna på maten innan vågar de ofta smaka, konstaterar Jinan Nesajer.

FAKTA

Enligt Sapere-metoden påverkas inte smakupplevelsen inte bara av smaksinnet, utan även andra sinnen. Metoden går ut på att pedagogiskt förklara för barnen hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen. Att vara nyfiken, våga pröva och inte vara rädd för nya smakupplevelser står i fokus. Ett annat syfte med metoden är att använda sinnena för att träna förmågan att uttrycka sig verbalt.