Lekfull repetition och julstämning i klassrummet
”Många ingångar till läsning”
– Hur har barns läsande påverkats av digitaliseringen, och vad innebär det i ditt arbete?
– Att läsa böcker som aktivitet har fått en stor konkurrens av bland annat olika digitala medier – samtidigt finns också böcker mer tillgängliga digitalt. Elever kan lyssna på böcker, och det finns e-böcker. Olika medier gör läsning/lyssning lättillgängligt och enkelt. Alla skolor i Malmö har tillgång till Inläsningstjänst där läromedel finns inlästa, men de har även många lättlästa skönlitterära böcker. Elever med någon form av lässvårighet har tillgång till Legimus där de kan lyssna på talböcker.
Många ser läsning som att enbart läsa en pappersbok, så som skolbibliotekarie har vi ett stort uppdrag med att hjälpa eleverna att hitta de olika digitala formerna för läsning. Men det måste också finnas ett intresse av själv berättelsen, viljan att ta del av en bok. Och där har skolbiblioteken också en stor roll – vi hjälper eleverna att hitta böckerna de vill läsa. Vi berättar om och visar vad som finns i utbudet, så att alla ska kunna hitta något de tycker är intressant. Digitaliseringen tillgängliggör böcker för läsning och lyssning på ett positivt sätt – det förenklar mitt arbete med att stötta elevers läsning.
– Hur ser skolbibliotekets framtid ut? Många skolor saknar ju bibliotek.
Skolbibliotekens betydelse uppmärksammas mer och mer. I Malmö är det fler skolor som nu satsar på skolbibliotek, bland annat Kungshögskolan som jag precis börjat arbeta på. 2015 beslutade regeringen att KB skulle ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi. Här ingick även att göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. Förslaget har precis lämnats in: https://www.kb.se/om-oss/nationell-biblioteksstrategi.html
Ett bra och välfungerande skolbibliotek behöver fackutbildad personal som driver det – för ett skolbibliotek är inte bara ett rum med en samling, utan en pedagogisk verksamhet som samverkar med hela skolan. Jag tror på en stark framtid för skolbiblioteken: vi behövs för att utveckla både elevers läsning, deras informationshantering och källkritiska tänkande.
I Malmö har vi dessutom många skolbibliotek i världsklass!
– Vilket är ditt drömscenario för framtiden, hur skulle du vilja arbeta för att främja barns läsande, tänk fritt!
– Mer med digitala medier som samverkar med varandra för att förstärka och tillgängliggöra mera – och få in mer wow-effekt. Till exempel som boktrailers när man bokpratar om en bok. Mer samarbete med författare/ författarbesök där bland annat skrivskola ingår. Samarbete med illustratörerna till böckerna. Mer ämnesövergripande arbete där olika aktörer som till exempel teater, museer, musiker m fl samverkar för att få upp lust, intresse och kunskap på vägen mot elevernas måluppfyllelse. Ingång till läsning kan se så olika ut.
Kanske ser du en spännande tv-serie som är baserad på en bokserie – då vill du kanske läsa de böckerna. Kanske är du superintresserad av fotboll och vill läsa biografier om fotbollsspelare? Intresserad av ormar? Läslust genom många olika ingångar. Men jag tänker också att jag faktiskt inte har en aning om hur framtiden ser ut – utvecklingen går så fort så jag kanske kan arbeta med läsning på ett helt annat sätt som jag just nu inte ens kan fantisera om. Och icke att förglömma att boken i sig duger alldeles utmärkt som den är – i all sin enkelhet och storhet.