Matematisk dialog med hjälp av digitala verktyg

 – Jens Ideland, vad är bakgrunden till och syftet med forskningsprojektet som presenteras i den här rapporten?  

– Det här projektet är ett samarbete mellan matematiklärare och skolledare på två högstadium i Malmö samt forskare från Malmö universitet och Pedagogisk inspiration Malmö (Pi). Vi har tillsammans undersökt möjligheterna att utveckla en matematikundervisning där det digitala matematikverktyget GeoGebra används för att främja elevers lärande och delaktighet i matematisk dialog.

En ingång till projektet är Pis undersökning kring Digitaliseringens påverkan på undervisning och lärande som visar att många lärare ser stora möjligheter att använda digitala verktyg för att stärka elevernas lärande, men att det ofta är oklart hur det bäst går till. En annan ingång är den forskning som visar att matematisk dialog är viktig för elevernas lärande och förståelse av matematiska begrepp och problemlösning (ex. Sjöblom, 2022).

I en del debatter och forskning ställs digitala verktyg och mer traditionella ”analoga” arbetssätt och uttrycksformer mot varandra. I det här projektet vill vi utmana den dikotomin och undersöka om och hur arbetet med digitala verktyg och matematisk dialog kan förenas och bidra till varandra – för att stärka elevernas möjligheter till lärande och utveckling i matematik.

Läs rapporten här!

– På vilka sätt är det viktigt för elevernas ämneslitteracitet att lära sig behärska digitala verktyg som GeoGebra?

– GeoGebra används redan och ser ut att bli en allt vanligare del i matematikundervisningen på grundskolan, och på gymnasiet förväntas eleverna använda sådana verktyg både i undervisningen och när de skriver nationella prov. Det finns också en del forskning som pekar mot att verktyg som GeoGebra kan användas för att visualisera matematiken, vilket kan stärka både lärarnas undervisning och elevernas lärande.

I många yrken är det också en självklarhet att använda digitala verktyg för att hantera och lösa olika typer av matematiska problem och utmaningar. Så, digitala verktyg ser ut att bli en allt viktigare del i hur vi använder och visar matematiskt kunnande både i och utanför skolan.

– Hur kan digitala verktyg och matematisk dialog kombineras och stärka varandra?   

– Vårt projekt visar att det går att kombinera digitala verktyg och matematisk dialog – men att det krävs ett bra och genomtänkt lektionsupplägg. Vi ser exempelvis att när det digitala verktyget är nytt och ovant för både elever och lärare får det lätt fokus och hamnar i förgrunden. Tydligheten i den pedagogiska idén och det didaktiska upplägget blir då extra viktig. För att undvika att själva matematiken hamnar i skymundan är det bra om det finns ett tydligt matematiskt problem i de uppgifter som eleverna arbetar med, och att läraren är beredd att följa upp med frågor som riktar elevernas fokus mot matematiken.

Vi ser också att organiseringen av arbetet i klassrummet (exempelvis hur eleverna sitter, gruppindelningen, vems dator som används och presentationen av uppgiften) blir viktigt för hur eleverna kan samarbeta kring det digitala verktyget och i den matematiska dialogen.

– Vem bör läsa den här rapporten?  

Rapporten riktar sig till lärare som vill få en bättre förståelse för hur digitala verktyg kan användas i matematikundervisningen för att stärka den matematiska dialogen och främja elevernas lärande. Men den riktar sig också till exempelvis förstelärare, skolledare och andra som vill få en förståelse för vad som händer när vi introducerar nya verktyg i skolan och undervisningen. För nya verktyg påverkar undervisningen och vad vi och våra elever kan göra i klassrummet. Så, vi behöver lära och utveckla vår undervisningspraktik tillsammans – om vi vill att det ska bli riktigt bra.