Metod upptäcker raskt sfi-elever med lässvårigheter

Anna-Maria Enberg är specialpedagog och har jobbat på Komvux Malmö sfi sedan 2019. Knappt hann hon sätta igång förrän en pandemi kom emellan och pedagogiska insatser som kräver ett fysiskt möte med eleven i skolbänken har fått stå på vänt.

– Därför känns det extra kul att äntligen kunna dra igång det här RTI-projektet. RTI är den vetenskapliga modellen kan man säga, där vi har valt en metod som fokuserar på elevens läshastighet och avkodningsförmåga. Det är en dynamisk bedömning där vi är intresserade av framför allt progressen, säger Anna-Maria Enberg.

Bredvid henne i lärarrummet sitter läraren Jeanette Lindström och nickar instämmande. De två har blivit ett radarpar i detta då metoden bygger på nära samverkan mellan lärare och specialpedagog.

– Det är avgörande att vi har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig struktur när vi jobbar så tätt tillsammans, säger Jeanette Lindström.

”Direktinjektion av läsning”

Så hur går det till? Inledningsvis kontrollerar specialpedagogen elevernas läshastighet genom att räkna hur många ord de hinner med att läsa på en minut. Efter denna så kallade screening kan läraren placera in eleven på en stege utifrån givet resultat. Därefter får eleven öva på att läsa ord på sin nivå: i 30-minuterssjok, två gånger i veckan och i tre veckors tid. Mellan gångerna får de läxa så att de kan träna hemma.

– Det blir väldigt effektivt med en sådan intensiv insats. Det blir som en direktinjektion av läsning, säger Jeanette Lindström.

– Det är viktigt att inte plocka ut de som läser långsammare till en särskild grupp, utan att låta alla vara kvar i samma klassrum, säger Anna-Maria Enberg.

Efter sex veckor görs en ny screening för att få ett mått på utvecklingskurvan. Anna-Maria Enberg visar ett sådant test där en elev gått från 50 till 70 ord i minuten.

– Det här är ju ett jättebra resultat. Men vi har elever som gått från 6 till 8 ord i minuten. Syftet med metoden är ju att hitta sådana elever som har lässvårigheter så vi kan göra något åt det i tid, säger Anna-Maria Enberg.

”Man måste lyssna på andra”

Klockan är 10 och dags för lektion. Komvuxeleverna som får träna ord på detta sätt har kort eller ingen studiebakgrund alls (studieväg 1) och den här specifika klassen går kurs B.

Vid ett bord sitter Aiat Alahmad som är 25 år och Abd Alnaser Aldasoki som är 64 år. De tränar på uttal av långa och korta vokaler: som bet och bett och bar och barr.

– Det var jättesvårt att studera hemma. Inte grammatiken, men att läsa. Man måste lyssna på andra för att lära sig hur det låter, säger Abd Alnaser Aldasoki.

Jeanette Lindström går runt och lyssnar och stöttar.

– Målet är att hitta en form som kan användas på alla B-kurser. Kommer de inte förbi denna tröskel blir textmassorna på den efterföljande C-kursen ohanterliga för dem. Men vi märker direkt resultat för de elever som kämpar på, säger Jeanette Lindström.

Text: Magnus Erlandsson för personaltidningen Edico

Artikeln är även publicerad i Edico nr 6 2021