När vårdnadshavaren känner sig trygg blir barnet tryggt

– Barnen har möjlighet att utvecklas tillsammans samt skapa relationer i ett tidigt skede. Vårdnadshavare kan lära känna varandra och dela upplevelsen, vilket i viss mån kan utgöra ett stöd under introduktionen, säger Nina Adolfsson, förste förskollärare.

Åtta avdelningar på tre plan

Tidigare i år öppnade Brages förskola med utrymme för åtta avdelningar, fördelade på tre plan i det snabbt växande Hyllie. Förskolemiljön var ny inte bara för barnen utan också för personalen, som dessutom inte arbetat tillsammans tidigare.

När gruppintroduktionerna utvärderades vid starten fick personal och ledning flera aha-upplevelser.

– Vi såg att vi behövde utveckla ännu tydligare ramar för att ta emot så många yngre barn samtidigt, men också för att ge deras vårdnadshavare bästa möjliga mottagande. I början var det också vanligt att vårdnadshavare dröjde sig kvar på flera avdelningar, eftersom det inte var helt tydligt för alla hur lämningen skulle gå till. Det innebar att många vårdnadshavare befann sig på förskolan samtidigt och osäkerhet uppstod, säger Michaela Åblom, biträdande rektor på Brages och Ärtgårdens förskolor.

Vårdnadshavare dröjde sig kvar – på gott och ont

Det hade både positiva och utmanande sidor. Vårdnadshavarna fick möjlighet att lära känna varandra, men samtidigt kunde många intryck och samtal bidra till en oro som inte alltid var befogad. De såg också att flera vårdnadshavare hade behov av mycket information och många frågor kring verksamheten. Det blev en viktig erfarenhet för dem kring hur betydelsefullt det är att tidigt och tydligt beskriva förskolans uppdrag, arbetssätt och vad vårdnadshavarna kan förvänta sig under introduktionen.

Michaela menar vidare att situationen var speciell på många sätt.

– På våra andra förskolor introduceras vanligtvis ett fåtal nya barn i en barngrupp där de flesta redan är trygga och etablerade. Här handlade det om en helt ny barngrupp där samtliga barn var nya och dessutom var omkring ett år gamla. Det gjorde att introduktionen behövde organiseras på ett annat sätt och ställde särskilda krav på oss som verksamhet.

Introduktionsveckorna sågs över

Kort därefter reviderades både introduktionsmaterial och introduktionssamtal. De beskriver det som att de tydligare strukturer detta skapade varit avgörande. Gemensamma ramar som ger arbetslagen en trygg och gemensam utgångspunkt i sina pedagogiska roller.

– Jag tänker att de tidigare utmaningarna handlade om att bygga upp en ny struktur för en helt ny avdelning, och att hitta gemensamma former för hur vi möter vårdnadshavarna i vår professionella roll, säger Nina Adolfsson.

Hon understryker att för många vårdnadshavare var det första kontakten med en förskola och för många var öppna förskolan referensramen.

– Vi såg i början att vi behövde kliva fram ännu tydligare, ge klara instruktioner och visa att ”så här gör vi, det här ger barnen de bästa förutsättningarna”, fortsätter hon.

Introduktionssamtalet viktigt

I det reviderade materialet lades extra tyngd på introduktionssamtalet och att man som förälder vårdnadshavare skulle bjudas in i god tid innan förskolestarten. I detta samtal tas allt från betydelsefulla personer för barnet till matpreferenser upp. Hur vill barnet bli tröstat, finns det en favoritsång eller saga? Vårdnadshavarnas kunskap om sitt barn är nycklar för personalen, som Nina Adolfsson beskriver det.

– Det är ett möte där vi startar processen för trygghet och tillit, ett förtroende mellan oss och vårdnadshavarna vilket gör att det kan utveckla en trygghet hos barnen. Det viktiga är att samtalet görs i lugna former och att det inte är just den dagen som de fått all annan information. För är det första gången du ska lämna ditt barn till någon du inte alls känner är kan det vara ett stresspåslag. Men i lugn och ro tillsammans med sitt barn blir det som först känns lite jobbigt svårt sedan något lustfyllt.

”Inga frågor är onödiga”

Ofta kan vårdnadshavarna känna att de belastar personalen med sina frågor, men deras budskap till vårdnadshavarna är att inga frågor är onödiga. Efter respons från vårdnadshavarna arbetades en tydlig struktur fram för barnens första 14 dagar i förskolan, med en progression i allt från introduktionssamtal till vardagskommunikationen med vårdnadshavarna; det viktiga var att den sistnämnda skulle vara kontinuerlig och daglig.

– Vi hade ett tydligt dagsschema där man hade rutiner som barnen blev lite förtrogna med och som vårdnadshavarna de tre första dagarna också själva var delaktiga i, så de fick god insyn i vad som hände på förskolan. Det handlade om att lägga en trygg grund. En fruktstund, en sångstund och sedan använde vi oss av pedagogiska promenader där vi gick i närområdet och tittade på blad, hur det blåste i grässtrån… sådant som var rogivande för barnen. Det motverkade stressen för alla, säger Nina Adolfsson.

Ett lyhört relationsskapande

De beskriver hela processen som ett relationsskapande genom ett lyhört och försiktigt närmande till barnet.

– Ibland kan ett medvetet, lugnt tillvägagångssätt misstolkas som att vi avvaktar. Men vi har förklarat att vi i det skedet läser av barnets signaler och ser hur kommunikationen fungerar, för att finnas där på barnets villkor utan att vara påflugna. När vårdnadshavarna får en djupare förståelse för den processen känner de sig trygga med hur socialiseringen på förskolan går till, säger Nina Adolfsson.

– Efter hand som vi startade upp nya avdelningar blev det mer och mer tydligt hur viktigt det är att skapa trygghet även för vårdnadshavarna. När ett barn har svårt att komma till ro vid en vila eller lämningen blir känslomässigt utmanande kan vårdnadshavaren behöva både stöd och bekräftelse från personalen, säger Michaela Åblom.

– Det är lätt att tänka att det framför allt är barnet som behöver trygghet i introduktionen, men vi såg hur viktigt det är att också möta vårdnadshavaren där de befinner sig. Att lyssna, bekräfta och förmedla lugn och tillit kan göra stor skillnad. Det handlar om att visa förståelse för att det kan vara känslomässigt svårt att lämna sitt barn och samtidigt förmedla trygghet i att barnet är i goda händer. När vårdnadshavaren känner sig trygg skapar det också bättre förutsättningar för barnet att bli tryggt, säger Michaela Åblom.