Code Week är igång – Häng med på programmeringsfesten
”Naturvetenskap och fantasi – Varandras motsättningar eller förutsättningar?”
Gull Babar, Alenka Avdic, Charlotte Nilsson och Soumal Houssari (ej med på bild), arbetar som förskollärare på Lindängehus förskola. Tillsammans med Anna Edvardsson, pedagogista, har de ingått i en projektgrupp som under de senaste två terminerna gått en kurs via Malmö högskola, med fokus förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Man kan säga att vi på olika sätt har djupdykt i det professionella jaget, berättar Anna.
Naturvetenskap, lek och lärande
Kursen är ett samarbete mellan Malmö högskola och Malmö stad. Syftet har varit att medvetengöra pedagogerna kring begreppens innebörd och undersöka hur man kan tänka kring det i vardagen.
– Med andra ord har vi har tittat på det som vi gör i vardagen med forskarglasögon, säger Charlotte.
Pedagogerna i projektgruppen arbetar på varsin enhet. Anna som är pedagogista arbetar övergripande gentemot alla. På varje avdelning har personal och barn arbetat med olika projekt, som i sin tur har varit utgångspunkt för diskussioner och jämförelser med litteratur. Studierna har utgått från respektive enhets projekt under två terminer, förskolans två utvecklingsområden, ’naturvetenskap och lek och lärande’, kurslitteratur samt personalens behov av att bli mer lekande pedagoger.
– Redan från början kopplades utvecklingsområdet, lek och lärande till fantasi. Genom pedagogisk dokumentation lyftes frågan om naturvetenskap och fantasi är varandras motsatser eller förutsättningar, säger Charlotte.
Hypotesfantasi och föreställningsfantasi
Ganska omgående kunde pedagogerna på respektive enhet urskilja olika sorters fantasi i barnens lek.
– Fantasi är inte bara fantasi, vi började titta på vad det är som barnen gör och dokumenterade det, berättar Charlotte. Ur våra dokumentationer växte två inriktningar fram som vi kallar hypotesfantasi och föreställningsfantasi.
Hypotesfantasin handlar om situationer när barnen skapar teorier, något som kan testas genom olika experiment. Föreställningsfantasi är den fantasi som uppstår i t.ex. rollekar.
– Vi insåg också att båda varianterna tar lika mycket plats i barnens lek och ofta går hand i hand, säger Anna.
– På vår enhet valde vi att lyfta barnens teorier kring naturvetenskap och fantasi på lika villkor. När vi skulle rena vatten t ex hade ett barn en teori kring att trollet kunde rena det. Teorin togs på allvar på samma sätt som andra hypoteser som låg närmare det naturvetenskapliga hållet, berättar Gull.
Utmana barnen
En bok som pedagogerna har bearbetat grundligt med lupp är Hillevi Lenz Tagucchis ’Pedagogisk dokumentation som aktiv agent’. I boken problematiserar Tagucchi begrepp som binära, intra och transdisciplinära perspektiv.
– Vi gick in och granskade oss själva och ställde oss frågan om hur vi som pedagoger kan utmana barnens teorier ur ett transdisciplinärt perspektiv, berättar Charlotte
– Efter många och långa diskussioner insåg vi att barnen är mycket mer transdisciplinära än vad vi pedagoger är. Barnen delar inte upp lek och naturvetenskap som vi gör, fortsätter Anna.
Dokumentationens varför och hur
Under flera fredagar har pedagogerna tillsammans med Per Dahlbeck från högskolan, träffats för litteraturdiskussioner med koppling till verksamheten. Till träffarna har pedagogerna haft med sig olika dokumentationer som man har tittat på utifrån ett ’vetenskapligt och lek och lärandeperspektiv’.
Pedagogerna har blivit mer kritiska till dokumentationens varför och hur. De har diskuterat användandet av kameran och syftet med att dokumentera i bilder eller genom filmer. Samtidigt har de ställt sig frågan om kameran är en tillgång eller ett hinder i arbetet som lekande pedagoger.
– Vi har blivit mer kritiska till hur vi använder kameran och pratat mycket om varför och hur vi dokumenterar, säger Alenka.
– Diskussionerna har också handlat om det etiska i filmandet, är det ok att filma barnen hela tiden, frågar Gull, som vill låta barnen få bli mer delaktiga i sitt eget dokumenterande. När jag ger kameran till barnen vågar de säga nej till varandra, om de inte vill vara med på bild.
Teorier i praktiken
Alla pedagogerna är överrens om att deras arbete, med barnen, har blivit stärkt i och med erfarenheterna som kursen har gett dem. Genom att konsekvent ifrågasätta verksamheten utifrån vad som är intressant för barnen har deras livliga språkande lyfts. Pedagogerna är fortsatt övertygade om att barn lär genom lek, men numera ställer de sig också frågan hur.
– Vi har fått möjlighet att knyta teorier till vår egen praktik. Vi har fått miniforska i vår egen verksamhet, något som har stärkt gemenkapen mellan enheterna. Vi har utmanat teorier och oss själva genom att ställa frågan hur vi utmanar barnen och tagit bort det som vi inte står för. Genom systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation har vi fått syn på vår verksamhet och mod att kritiskt granska den, avslutar de gemensamt.
Text och foto: Marina Walker
Bild: Colourbox