Ny Malmömodell ska fånga upp skolfrånvaro i tid 

En tidigare pilotstudie av Eagle (Early Absenteeism Guide for Lifelog Education) visade lovande resultat, men 2027 ska modellen testas i skarpt läge och utvärderas. Metoden riktar sig till elever med 10-60 procents frånvaro; en relativt tidig insats som pågår under tio veckor. Tre skolmöten varvas med separata rådgivningsmöten till föräldrarna som skolpsykologen leder.

– Det bygger på samarbete mellan vårdnadshavare och skolpersonal, det är en styrka. Att man vill förstå och hjälpa den andra att komma fram till praktiska lösningar; hur tänker vi framåt? säger Malin Olsen, psykolog på skolförvaltningen som tillsammans med sina psykologkollegor Nina Malmberg, Ana Dias och Helena Sjöstrand tagit fram Eagle-modellen.

Tydlighet och struktur

Tydlighet och struktur präglar enligt henne insatsen. Men hur kom de fram till just denna modell? De unika omständigheterna i fallen med skolfrånvaro gör det svårt att beforska, framhåller Malin Olsen.
– Det finns så många kontexter; olika klasslärare, klasser, skolor, städer och socioekonomiska områden. Så det är svårt att bara jämföra frånvaro. Men ofta är det en kombination av hur det är hemma och hur det är i skolan och vilka förutsättningar eleven har.

Malmö stad arbetar enligt STFL (Systematiskt tillsammans för lärande) och på många sätt bygger Eagle på liknande tankesätt, ett samarbete mellan hem och skola där man beaktar flera olika perspektiv.
– Vi utgick från klinisk erfarenhet, det vi visste funkar, och sedan utvecklade och finjusterade vi modellen intuitivt utifrån det.

Går att mäta och utvärdera

Malin Olsen menar att skolornas arbete med frånvaro skulle må bra av en tydligare struktur och planering.
– När man har ett specifikt problem som ändå går att mäta och utvärdera som frånvaro så är det ju bra att ha någonting att hålla sig i, så att man inte bara tar uppföljningar efter hand, väntar och ser hur det går och följer upp vid behov. Jag menar inte alls att skolor har jobbat utan insikt eller struktur, men från det vanliga arbetet till att verkligen ha en modell och en metodik är det ändå ett steg.

Hon framhåller att möten om skolfrånvaro kan vara laddade och känslomässigt svåra; för eleven, samtidigt som man kan känna sig kritiserad som förälder och frustrerad som mentor.
– Modellen innehåller psykologisk rådgivning till föräldrar, men på ett sätt även till skolpersonal. Det är ju inte alltid psykologer med på möten med vårdnadshavare och frånvaro berör ju ofta väldigt känsliga ämnen; barns välbefinnande, föräldraskap, gränssättning, samarbete och hur skolan uppfyllt sitt uppdrag.

Psykologen som medlare

Där kan psykologen spela en avgörande roll.
– Psykologen kan ha en medlande effekt eller i alla fall vara mötes- och strukturansvarig och göra att sådana möten blir mindre laddade. Se till att fokus hålls och inte låta vissa saker ta för mycket utrymme, att hela tiden ha barnets bästa för ögonen.

Att arbeta strukturerat med tidiga insatser kan vara svårt för skolor och då kan en sådan här modell hjälpa, tror Malin Olsen.
– Skolor kan ibland ha svårt att veta var de ska lägga krutet, för om man verkligen ska jobba systematiskt med alla som har över tio eller 15 procents frånvaro kan det gälla väldigt många elever. Det kan skapa en frustration hos föräldrar om de måste komma på en massa möten på skolan och diskutera hur det är hemma.

Kräver regelbundna möten

Att framgångsrikt möta en begynnande frånvaroproblematik kräver välorganiserad struktur med regelbundna möten med både mentor och elevhälsopersonal, tillägger Malin Olsen.
– Det är viktigt att mentorn kan få tidigt stöd, det är bra om en kurator eller elevkoordinator kan vara med. En mentor är ju en pedagog som är utbildad till att undervisa och inte nödvändigtvis till att stötta föräldrar; en del är väldigt bra på det, men många känner sig obekväma. Då kan det vara bra att vi kan gå in och hjälpa.

– Vilka faktorer kan skapa en bra relation mellan hem och skola?

– Det är ganska vanligt att hem och skolor har olika syn på vad problemet är, hur stort det är och vem det är som ska ändra sig. Om man kan ha ett möte där båda historierna eller beskrivningarna får lov att lika mycket plats och mötet inte är till för att komma överens eller bestämma vad som är sant. Att verkligen erkänna att vi har två perspektiv och att båda kan vara sanna samtidigt.

Eagle pågår på 30 lottade skolor under vårterminen. Efter datainsamlingen påbörjar forskarna analysen av resultaten. Det som främst mäts är elevernas närvaro, men även elevernas och föräldrarnas relation till skolan och oro hos eleverna.