Nya Malmö Latin: ”Världen i Malmö och Malmö i världen”

Mikael Stigendals hade en uppmaning till lärarna i bildandet av Nya Malmö Latin*:  – Ni i skolan måste ta till vara på den interkulturella kompetensen bland barn och unga!

– En del ser det som om att världen kom till Malmö och ställde till det – men egentligen är det så att Malmö har blivit en del av världen, säger Mikael Stigendal.

Industristaden Malmö i ett utanförskap

För att vi ska förstå vad han menar får vi först en lektion om Malmös utveckling. Mikael har i många år forskat om den urbana staden och då i synnerhet om staden Malmö. Stigendal förklarar att innan Malmö var en del av världen klarade vi oss själva genom våra industrier såsom Kockums, Cementa, Addo, Malmö Strumpfabrik mfl. Storskalig massproduktion med ständigt stigande massproduktivitet ledde till ökade löner och ökad konsumtion. För att klara av den ökande efterfrågan av produkter blev vi beroende av invandrad arbetskraft. Bostadsområdena bredde ut sig och Malmö växte. Ur ett globalt perspektiv klarade sig Malmö sig rätt så bra på egen hand.

Kunskapsstaden Malmö i ett innanförskap

När industrierna försvann räckte inte längre Malmös egna offentliga pengar. Vi blev beroende av omvärlden. Det var nu som Malmös strävan mot en delaktighet i den globala ekonomin tog sin början. Stigendal förklarar att det inte är resultaten av de stora byggprojekten (Öresundsbron och Turning Torso), som  som har mest betydelse – det är att de pågår, att de väcker intresse för regionen och att de lockar hit företag. Malmö satsade även på en högskola och man lanserade Malmö som kunskapsstad. Därmed har kraven för individen att vara en del av samhället skärpts.

Ett lokalt innanförskap och utanförskap

Malmös invånarantal har växt sedan flyktinginvandringen började. Många barn och unga i Malmö lever i ett utanförskap som har uppstått för att samhället har utvecklats till ett innanförskap, som har uppstått p.g.a. att samhället inte har skaffat sig förmågan att ta till vara det som finns i utanförskapet. Men när dessa barn går till skolan och passerar de gränsen för utanförskap och innanförskap och i skolan möter de vuxna som är företrädare för det samhälle som har utvecklats till ett innanförskap.

Interkulturell kompetens en potential för Malmö

I skolan möts barn och unga med ursprung från olika delar av världen. Många av dem blir trots allt kompisar, de lär sig att passera gränser, knäcka kulturella koder och att förstå varandra. Stigendal menar att dessa möten skapar en interkulturell kompetens. Att det är bland dessa barn och unga som potentialen för Malmös framtid finns. Vi måste synliggöra, ta till vara och utveckla den interkulturella kompetensen. Vi måste diskutera vad interkulturell kompetens är och hur kan man uppmärksamma den? För interkulturell kompetens är ju inget man sätter betyg på.

Hur ska man då som lärare förhålla sig till detta?

Stigendal påpekar att det kan finnas mycket som är bra i utanförskapet och sådant som är dåligt i innanförskapet, därför handlar det egentligen inte om det ena är bra eller dåligt utan rent faktiskt om att man ska få lov att vara delaktig. Som lärare kan man då förhålla sig på två sätt:

• Antingen ta samhället för givet; det är så här samhället ska vara och ska förbli och så försöker man dra in eleverna i innanförskapet.
• Eller så kan man tvärt om låta sig inspireras av det som dessa barn och unga företräder och som de kan bidra med.

Två kunskapsstäder i Malmö

Stigendal menar att det finns två kunskapsstäder i Malmö – en kvantitetskunskapsstad och en kvalitetskunskapsstad. Malmö har i hög utsträckning blivit en kvantitetskunskapsstad. Det är en fråga om vilken kunskapssyn man har i samhället. Det räcker inte med att bygga en högskola och säga – se nu har vi blivit en kunskapsstad. Det är också i hög grad en fråga om innehåll och kvalité. Den ena företräder att kunskap är fakta. Den andra företräder fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i samsyn med varandra. Den sistnämnda kunskapssynen har faktiskt stöd i läroplanen (Lgr11). Om den formella kunskapssyn sprider sig – tror Stigendal att det blir svårare att förstå vad eleverna som befinner sig i utanförskapet och med interkulturell kompetens har att bidra med.

En potential för Malmö i världen

Stigendal menar att det finns en  risk att vi i jakten på delaktighet i den globala kapitalismens utveckling glömmer bort vår egen stad och i stället underminerar Malmö i världen. Vi behöver problematisera vår kunskapssyn och sträva mot att bli en kvalitetskunskapsstad. Genom att ta till sig den interkulturella kompetens som finns i utanförskapet kan stället öka Malmös potential i världen.

Kan Malmös pedagoger bidra till att bli en ”kvalitetskunskapsstad”?

För att Malmös skolor kunna bidra till att bli en kvalitetskunskapsstad tror Stigendal att man måste hålla fast vid den kunskapssyn där alla de fyra F:en finns med och på så sätt ta till sig den interkulturella kompetens som finns i utanförskapet. Därmed kan även Malmös lärare bidra till att gränsen för innanförskap och utanförskap flyttas och blir lägre i vår stad.

Mer om Mikael Stigendals forskning hittar du här.

Text & foto
Charlotte Christoffersen
Red. Pedagog Malmö

Övriga artiklar hos Pedagog Malmö  från Pedagogisk Mötesplats Nya Malmö Latinskola:
7 november 2011: Westerlund – Strategiskt Entreprenöriellt lärande.
21 november 2011: Puentedura – Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare.
21 februari 2012: Renman – Röd matta för svensk skola inför det 21:a århundradet.
12 mars 2012: Gärdenfors: Motivation och förståelse är viktiga för lärandet.
23 april 2012: Liedman
7 maj 2012: Gunnarsson: Samhällsförändringar, våra barn och digitala medier.

* ”Pedagogisk Mötesplats” är en föreläsningsserie för de lärare som ska ingå i Nya Malmö Latin – Malmös nya kreativa center, platsen där vi ska samla unga, kreativa gymnasieelever. Det har även varit möjligt för andra lärare i Malmö att anmäla sig till föreläsningarna.