Programmering på schemat

– Eleverna behöver programmering för att hänga med i samhällsutvecklingen där allt fler arbeten i framtiden kommer att kräva bred digital kompetens, säger han.

Skolverket, på uppdrag av regeringen, föreslår bland annat att programmering ska användas som ett sätt att träna eleverna att skapa, beskriva och följa instruktioner samt lösa problem.

– Redan i lågstadiet när eleverna är som mest nyfikna bör de möta programmering. Då får de en god förkunskap och tycker att det är spännande att lära sig mer, säger Mattias.

Programmering på schemat

Under höstterminen har Mattias, tillsammans med teknikläraren Nagham Al Hamidi och skolbibliotekarien Carina Persson undervisat tre klasser i årskurs 2 i programmering. Till sin hjälp har de haft Bee-Boten, en robot som eleverna kan programmera att gå olika vägar. Undervisningen har skett under teknik- och matematiklektioner och på plats i skolbiblioteket.

– Det är viktigt att arbeta med programmering tillsammans med andra pedagoger och samarbeta över ämnesområden. Då sprids det på skolan och fler elever får ta del av det. Skolbibliotekarien till exempel, har som kunnig i informationssökning en viktig roll, säger Mattias.

Undervisning och material har Mattias planerat och tagit fram. Lektionerna utgår från en tydlig pedagogisk planering som stärker ett ämnesövergripande tänk och kollegialt lärande pedagoger emellan. Materialet består av sex nivåer. Till varje nivå finns uppgifter och spelplaner som Mattias kallar utmaningskartor. Eleverna måste klara tre utmaningar på en nivå innan de kan gå vidare med nästa.

– Tanken är eleverna ska få en känsla av att utmaningar är något som är roligt, spännande och klurigt, säger Mattias.

 Grupparbete

Eleverna arbetar i grupper om tre där samarbete är nyckelordet för att klara utmaningarna. Varje grupp består av tre roller, programmerare, kodare och felsökare, som eleverna turas om att vara. Till sin hjälp har gruppen programmeringskort med bildstöd som symboliserar olika instruktioner.

– Som programmerare ansvarar eleven för vad Bee-Boten ska göra och hur utmaningen ska utföras. Kodaren har som uppdrag att trycka in den kod som programmeraren delegerar. Blir det fel är det felsökaren som får lista ut var och varför, samt komma med en ny lösning, berättar Mattias.

Mattias menar att undervisning i programmering bör inledas med genomgång och presentation av verktyg och vad programmering kan vara. Under lektionstid krävs det att eleverna arbetar aktivt med ord och begrepp som är kopplade till programmering och betydelsefulla för att kunna ge, förstå och följa instruktioner. Det är också viktigt att upprätta regler för själva arbetet.

– Det kan till exempel vara att de förstår att det är viktigt att hantera materialet varsamt så att det håller länge och kan återanvändas med flera klasser, berättar Mattias.

Programmering för alla

Mattias menar att alla kan undervisas i programmering.  Det finns få språkbarriärer, rollerna i grupperna är tydliga, fokus ligger på logiskt tänkande och kan därför lätt appliceras i undervisningen av nyanlända. Han är medveten om att grupperna kan jämföra sig med varandra och att det i sig kan göra att eleverna upplever det som tävling.

– Om det sker är det pedagogens ansvar att se till att eleverna förstår att det är progressionen av kunskap som är viktig, inte vem som kommit längst, säger han.

Ett mål för Mattias är att inspirera kollegor i att se nyttan av att undervisa i programmering i olika årskurser och ämnen. Som exempel nämner han hur årskurs 9 i hem- och konsumentkunskap har fått lära sig att skapa en digital hushållsbudget. Han upplever att eleverna tycker programmering är kul, att det väcker ett intresse.

– De frågar ofta efter det, säger han. När ska vi komma nästa gång? Kan vi göra det här nästa termin också?

Text: Marina Walker
Foto från verksamheten: Mattias Isberg
Foto på pedagoger: Elev på Lindängeskolan