Gå direkt till innehållet
Susanne Trossö och barnhänder som ritar och skriver i ett block

Publicerat:

Systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer

Att driva systematiskt kvalitetsarbete är något som personalen på förskolan ska känna att man har nytta av i sin yrkesvardag. Det ska inte vara något man gör för någon annans skull eller något som görs bara för att det måste.
– Jag tänker att ibland krånglas det till för mycket. Detta ska vara ett enkelt system som man som medarbetare upplever att man har glädje av, säger Susanne Trossö, rektor i utbildningsområde väster.

Både i läroplan och i skollagen finns det krav på att förskolor ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Tanken är att synliggöra vad som görs i verksamheten, varför det görs och vad det leder till, för att i förlängningen kunna främja barns utveckling och lärande.
– Jag ser det som ett system för att kvalitetssäkra det vi gör och för att driva utvecklingen framåt, säger Susanne Trossö.

Hon menar att ledningsgruppens ansvar är delat i två, dels handlar det om organisation och struktur men också om vilken kultur man vill ska råda på arbetsplatsen.
Rent organisatoriskt gäller det att skapa förutsättningar för personalen att kunna bedriva kvalitetsarbete.

Arbetar med en slinga

Tillsammans med ledningsgruppen har hon och hennes kollegor jobbat med att implementera det som de kallar för slingan – ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete med pedagogisk dokumentation som grund. Där finns allt kring det systematiska kvalitetsarbetet samlat. Varje arbetslag har 1,5 timme i veckan avsatt för reflektion och dokumentation.
– Varje läsår har förskoleområdet ett övergripande tema. I år har vi “Barns möte med estetiska uttrycksformer”. Utifrån det temat driver varje avdelning ett projekt baserat på barnens intresse. Och det är det projektet som vi följer upp i Slingan utifrån läroplanens mål. Det är viktigt att man har något med sig att reflektera över. Det kan till exempel vara en filmsnutt där man har filmat sig själv i en undervisningssituation kopplat till projektet, berättar Susanne Trossö.

LÄS MER: Förste förskollärare Sofie Brandt skriver om systematiskt kvalitetsarbete

Genom att arbetet följs upp varje vecka och samlas så blir det mer tid att analysera, utvärdera och utveckla vid terminsbyte. Dokumentationen är redan gjord och man behöver inte börja med att skriva ner föregående termins arbete. Även förberedelserna inför utvecklingssamtalen är gjorda i och med detta arbete.
– Vi har ett utvecklingsområde kring att följa varje barns enskilda utveckling. Det arbetet är flera arbetslag igång med, berättar Susanne Trossö.

Detta systematiska kvalitetsarbetet på individnivå innebär ett system där det görs noteringar kring varje enskilt barn utifrån två frågeställningar:
Vad är barnet på gång att undersöka och utforska?
Hur kan vi utmana vidare?
– Liksom att personalen tittar på undervisningen som helhet i filmen kan de också titta på det enskilda barnet. Det viktiga här blir ju den andra frågan. Vad kan vi göra för att utmana barnet vidare i sin lärprocess? Vi reflekterar och lär tillsammans längs med vägen, säger Susanne Trossö.

Viktigt att lyssna in

Slingan har utvecklats och förändrats över tid i och med att ledningsgruppen är lyhörd för personalens tankar och åsikter kring verktyget.
– Vi som ledningsgrupp måste hela tiden självkritiskt granska och lyssna in. Kanske att vi inte har förklarat på ett bra sätt, eller inte förstått att något var mer problematiskt än vad vi trodde. Vi reflekterar och analyserar kontinuerligt tillsammans och har vår egen slinga för detta arbete, säger hon.

Detta leder in på den andra delen av ledningsgruppens ansvar – att lägga grund för en kultur i verksamheten. Att driva ett systematiskt kvalitetsarbete kräver att det finns ett tillåtande klimat där man visar och lär av varandra. Att våga begå misstag är nödvändigt för att kunna lära sig, menar Susanne Trossö.
– Jag som chef sätter den kulturen genom att leda som jag lär. Min grundfilosofi är att alla vill göra ett gott jobb. Jag har en hög tillit till var och ens förmåga och menar att det är viktigt att prata högt om förväntningar. Vi gör det här tillsammans och då behöver vi ha en samsyn på saker och ting, säger hon.

Grund för vidare arbete

Det systematiska kvalitetsarbetet blir också en språngbräda för ledningsgruppen när man ringar in utvecklingsområde och väljer vad som ska bli nästa års tema. Genom att följa avdelningarnas arbete så kan de se vad och vilka läroplansmål som kan bli aktuella för nästa års uppföljningar.
– Vi som ledningsgrupp har ett viktigt uppdrag i att avgränsa. Vi gör väldigt mycket i förskolan – men vi kan inte följa upp allt på samma djupa sätt som vi gör med det tema vi väljer. Man måste ha tålamod och vara noga med att det är här vi har fokus just nu. Vi ska hålla i, hålla om och hålla ut, säger Susanne Trossö.

Det är viktigt att personalen känner sammanhang och en meningsfullhet i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet.
– Vi kommer ju alltid behöva utvecklas och förbättras. Det systematiska kvalitetsarbetet ska då vara navet i det arbetet och varje medarbetare ska förstå hur allt hänger ihop och också uppleva att de har nytta av att delta och bidra, säger Susanne Trossö.

Text: Johanna Ravhed

Foto: Privat och Colourbox