Peter Hansson står framför ingången till Risebergaskolan.

Publicerat:

“Om man inte ger tid för förberedelse så kan man inte heller förvänta sig resultat”

Fritidshemmet på Risebergaskolan är i flera avseenden unikt. Här görs bedömningar av hur varje elev når fritidshemsförmågorna, planeringstiden för pedagogerna är längre än på flera andra skolor och vårdnadshavare bjuds in till utvecklingssamtal med fullt fokus på fritids.

För drygt tre år sedan fick fritidshemmet sin egen läroplan. Undervisningen som ska ske på fritids delades in i fyra kunskapsområden och sju förmågor som eleven ska ha möjlighet att utveckla.
– Min upplevelse är att många skolor känner att de inte får till en bra fritidsverksamhet. Och när man tittar på de förutsättningar som har getts så har kanske personalen två timmars planeringstid i veckan. Hur ska man kunna utveckla en verksamhet som har ett eget kapitel i läroplanen på två timmar? Det är orimligt, säger Peter Hansson, rektor på Risebergaskolan

På det fritidshem som han leder räknas planeringstiden ut med hjälp av något som kallas för 0,6-faktorn. Det innebär att om du ska göra till exempel 15 timmars fritidsverksamhet så får du 15*0,6 timmar att planera den på. I exemplet blir det alltså nio timmars planeringstid. Morgon- och kvällsfritids räknas inte in i antalet timmar.
– Det är mest fokus på omsorg då. Men de delar som kräver för- och efterarbete, bedömning, dokumentation och kommunikation räknas in, säger Peter Hansson.

Fritidstavlor på avdelningen

Veckoschema med bildstöd som visar vilka aktiviteter som ska göras.
Exempel på fritidstavla.
Lappar uppsatta med de förmågor som elever ska träna.
Exempel på fritidstavla.

Arbetet följs upp med hjälp av två olika fritidstavlor som sitter uppsatta på avdelningarna. En med vilka områden som är i fokus just nu och en som visar ett veckoschema med hjälp av bildstöd.
– Alla pedagoger gör observationer på avdelningen av vad eleverna behöver utveckla. Efter det väljs vilken förmåga man ska jobba med, man planerar, genomför, utvärderar och bedömer eleven.

LÄS MER: Att jobba med pedagogiska planeringar på fritids. 

Att elever bedöms på fritids är inte en vanlig företeelse. Men Peter Hansson menar att det i läroplanen står att eleven ska få möjlighet att utveckla fritidsförmågorna. Och om det inte görs en bedömning – hur vet man då om man har nått målet?
– Den data från bedömningarna som förs in i kalkylark och i spindeldiagram är ju inget som vi visar för eleverna. Det är för vår skull. Med eleverna sätter vi ord på det och vi bjuder också in till utvecklingssamtal där enbart fritids diskuteras.

Varför kan man inte göra det tillsammans med skolans utvecklingssamtal?
– Vår erfarenhet är att fritids drunknar och det blir bara fokus på skola och ämnen. På det här viset visar vi att fritids är viktigt och forskning visar också att skolresultaten blir bättre om fritids är välfungerande. Något som också bekräftas i vår statistik. Sen måste fritids också ta plats för att statusen ska höjas. Hierarkin i skolan är så inarbetad och det är så mycket fokus på skolan, både från huvudman, skolinspektionen och i medier.

Ledaren måste ge förutsättningar

Sin roll som rektor beskriver han som en pådrivare som sätter ut riktning och mål. Sen är det upp till personalen att genomföra det, självklart med hjälp och stöttning.
– Jag måste ge förutsättningar för att kunna nå målet. Om man inte ger tid för förberedelse så kan man inte heller förvänta sig resultat.

Arbetslagen på skolan innehåller alla yrkeskategorier som möter elever; lärare, fritidspersonal, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Mötesstrutkuren är satt utifrån tre olika typer av möten där det är klart vilka som ska vara med och vad som ska diskuteras. Innan mötena strukturerades menar Peter att fritids satt med mer på skolans premisser och det gjorde att fritidspersonalen inte kände sig lika delaktiga. Något som har ändrats.

– Det bästa med att ha så här hela arbetslag är ju att det blir en så stor fördel för eleven. Det finns så mycket samlad kunskap runt den och skolan får också en förståelse för vad som kan utvecklas på fritids och också vice versa, säger Peter Hansson.

Vad har varit det svåra i ert arbete med fritids?
– Jag trodde att det skulle vara svårt för personalen att göra bedömningar, men det var det inte. Däremot är det delvis ett nytt sätt att jobba med tanke på dokumentation. Så det har vi jobbat mycket med.

För de rektorer som funderar över sin verksamhet har Peter några tips.
– Det är nästan alltid biträdande rektor som har hand om fritids. Varför är det så? Ta över som rektor en period. Det ger en stark signal om att fritids är viktigt. Sätt upp mål och förväntningar och ge förutsättningar för att nå dit. Och en sak som är jätteviktig – tänk på hur du uttrycker dig. Var inkluderande. När du till exempel skapar dokument eller mallar – skriv inte bara skola. Skriv också med fritidshem.

Text och foto: Johanna Ravhed