Magnus och Jörgen står framför dator och tittar på skärmen.

Publicerat:

Att hitta fritidshemmets identitet

Det har gått tre år sedan det kom ett nytt kapitel i läroplanen som satte fritidshemmets roll på kartan. Men fortfarande är det många skolor som kämpar med att hitta rätt i arbetet med fritidspedagogiken.
– Det absolut vanligaste som skolor behöver ha hjälp med är att få till en målstyrd verksamhet och i det vill man hitta en systematik i arbetet, säger Magnus Jervill, fritidshemsutvecklare på Pedagogisk Inspiration Malmö.

Han och kollegan Jörgen Ekberg jobbar dagligen med att möta fritidspersonal och skolledningar. Att fritidshemmet fick ett eget kapitel i läroplanen innebar mycket för fritidshemmets status och dess uppdrag blev också tydligt.
– Tidigare har det känts som att fritidshemmet inte har haft en egen identitet. Man har alltid fått försvara och förklara sin verksamhet. Men den här delen i läroplanen befäste fritids som en viktig pedagogisk arena, säger Magnus Jervill.
– Om man ska jobba med elevers lärande hela dagen så är det den samlade kunskapen som är viktig. Där måste vi få till en bra samverkan mellan fritids och skola, säger Jörgen Ekberg.

Målet ska styra aktivitet

De båda hade hunnit jobba som fritidshemsutvecklare i ett år när det nya kapitlet kom. Till en början mötte de en del oförståelse från fritidshemspersonalen. I texten skrevs begreppet ”undervisning” in och många blev rädda att fritidshemmet skulle mista sin egen unika prägel.
– Men det är inte vad det handlar om. Men vi ska vara noga med att veta syftet med det vi gör. Genom att jobba systematiskt kan vi jobba utifrån elevgruppens behov. Vi ska inte leka bara för att leka – det ska finnas en tanke om vad det är vi tränar genom leken, säger Jörgen Ekberg.

Trots tydligheten i läroplanen har man sett vid uppföljningar att fritidshemmets undervisningsuppdrag inte är en självklar del i verksamheter.
För att kunna stötta på bästa sätt har Magnus Jervill och Jörgen Ekberg tagit fram en pedagogisk planeringsmall för fritidshemmet. Det är en terminsplanering och de kallar den för en baklängesplanering. Istället för att, som tidigare har varit vanligt, börja i att planera vilka aktiviteter man vill ha, börjar man med att ställa sig frågan om vilka förmågor eleverna behöver träna på.

Informellt lärande på fritids

Nästa fråga är hur man skapar lärmiljöer för att eleven ska kunna träna på de förmågorna man har valt. Det kanske blir att man landar i samma typ av aktivitet som tidigare – men nu finns det ett tydligt syfte med varför man gör aktiviteten.
– Det finns ett stort informellt lärande på fritidshemmet. Hela tiden uppstår det situationer som man som fritidspedagog kan snappa upp. Och när man har syftet klart för sig så kan man också skapa medvetenhet hos eleverna och få dem att se sitt eget lärande, säger Magnus Jervill.

Det handlar också om att utvärdera och analysera sitt eget arbete. För att kunna göra det behöver målen med pedagogernas arbete ha tydliga målkriterier.
– Ta den fria leken som exempel. Om ni till exempel har jobbat med relationsskapande så kan du analysera ert arbete under tiden som det är fri lek. Kanske du ser några som leker tillsammans som inte tidigare har gjort det. Då måste du fråga dig om det är ert arbete som gett resultat. Har du tydliga kriterier så kan du dra en slutsats av det du ser, säger Jörgen Ekberg.

Framtidens utmaningar

Att ha den pedagogiska planeringen som en röd tråd för hela fritidshemmet stärker likvärdigheten på skolan. Men det kan finnas hinder längs med vägen. Ett sådant är kompetensförsörjningen. Det är ont om utbildad personal och det kan också vara svårt att få rätt förutsättningar för att driva fritidshemsutveckling.
– Vi har skolledare som viker en halvdag i månaden för personalens planering och det finns de skolledare som inte kan ge det. Man jobbar med olika förutsättningar och alla skolor har sin egen resa att göra med olika utgångspunkter, säger Jörgen Ekberg.

Det finns flera utmaningar för fritidshemmet i framtiden. En av de största är att se till att det finns tillräckligt med utbildad personal. En annan, menar Magnus Jervill, är att se hur man på huvudmannanivå kan skapa ännu bättre förutsättningar för personalen att driva fritidshemsutveckling.
– Vi är mitt uppe i ett uppvaknande. Man inser att fritids är mer än att passa barn. Det är så häftigt att få vara med på den resan, säger han.

Text och foto: Johanna Ravhed