Gå direkt till innehållet
Roza sitter vid skrivbord framför sin datorskärm. Roza Risteska i sitt arbetstrum på Språkcentralen. Foto: Fredrik Thunberg

Publicerat:

Skapar en lärande kultur tillsammans

Under tre år ledde Roza Risteska Språkcentralens fortbildning kring Läslyftet, där drygt 50 lärare medverkat varje läsår. Tanken bakom den kollegiala storsatsningen har varit att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla modersmålsundervisningen.

– Vi förbättrar och förändrar undervisningen med aktuell forskning för att belysa olika delar av undervisningens kvalitet och för att förstå vilka faktorer som påverkar elevernas lärande bäst.

I Roza Risteskas uppdrag som förstelärare i modersmål på Språkcentralen ingår det att handleda andra modersmålslärare i olika didaktiska och pedagogiska frågor som har med skolutveckling att göra. Under 18 år har hon arbetat som modersmålslärare i makedonska, både i grundskola och gymnasie.

Strukturerat kollegialt lärande

När hon för tre år sedan tog initiativ till deras satsning på Läslyftet blev det också startskottet för ett mer strukturerat kollegialt lärande på avdelningen.

– Jag bildade fyra grupper med tolv-fjorton lärare i varje, med både nyanställda och modersmålslärare med lång erfarenhet. Jag ville dessutom se hur de här strategierna, metoderna och arbetssätten skulle fungera både för gymnasie- och grundskolelever och lärare, säger Roza Risteska, och understryker:

– Att läsa innebär inte bara att kunna läsa flytande. Du ska kunna läsa och förstå.

Mer informellt innan

Det skedde visserligen mycket kunskapsutbyte också tidigare, men det var under mer informella former, mellan ett par kollegor på raster eller i fikarummet.

– Det var inte så organiserat och strukturerat innan. Någon kopierade till exempel en text från en tidning till en kollega, men syftet med det var inte klart – varför skulle jag använda den texten på en lektion? Nu fick vi lära oss innebörden av det kollegiala lärandet; vi satte gemensamma mål, hittade lösningar och gemensamma vägar för hur vi skulle komma till de mål vi satte, skapade ett tydligt tillvägagångssätt. När man har det är det mycket lättare att bli medveten om vad man ska göra för att kunna förändra och förbättra, säger Roza Risteska.

50 olika språk

På Språkcentralen är de 250 lärarna uppdelade i språkgrupper utifrån de 50 olika språk som är representerade bland lärarna.

– De lärare jag hade i en grupp representerade flera språkgrupper, så de i sin tur kunde föra vidare det de lärt sig inom Läslyftet i sina olika språkgrupper.

Hon betonar också handledarens viktiga roll i det kollegiala lärandet.

– Handledaren gör så att diskussionen inte blir för bred och går utanför ramarna, följer upp arbetet och ger återkoppling till deltagande lärare. Val av texter insåg vi var jätteviktigt! Eftersom vi var tolv lärare, som talade åtta olika språk, var det en utmaning att hitta en text som skulle passa alla språk. Då började jag som handledare samarbeta med biblioteket, så att de kunde tipsa om texter som också kunde fungera bra i olika språk för att utveckla en viss förmåga hos eleverna.

Började med värdegrund

Det kunde till exempel handla om att eleverna skulle lära sig resonera – då gällde det att hitta texter som inbjöd till samtal, som väckte tankar hos eleverna. Där mycket kunde stå mellan raderna. De diskuterade också att lärarna kunde bjuda in till reflektion genom sättet de ställde frågor till texterna.

– Vi började med att ta upp den första delen i läroplanen, som handlar om värdegrund. Ta Alfons Åberg; det är skrivet för små barn, men de böckerna handlar också om hur man ska bete sig, texter som kräver att man reflekterar själv kring vissa värderingar.

– Vad tror du är hemligheten bakom att det kollegiala lärandet ska bli lyckat?

– Att alla hjälps åt. Att man som lärare håller sig uppdaterad. Att man vågar kritisera sig själv, inte bara andra. Utvärdera sig själv; hur gjorde jag, kanske ska jag tänka om? Att man ser något från många andra perspektiv. Den som är handledare kan hoppa in ibland och ta exempel från sig själv; “jag har gjort så här, men det fungerade inte för mig heller”. Skapa en relation med lärarna, så att de också vågar prata om det som inte fungerar, säger Roza Risteska och fortsätter:

– Det pedagogiska ledarskapet för kompetensutvecklingen är av stor betydelse för stärka det kollegiala lärandet. Ledningens stöd på Språkcentralen när vi genomförde fortbildningen med Läslyftet gjorde träffarna meningsfulla och bidrog till att stimulera lärarna i arbetet.

Baklängesplanering

Hon följer själv aktivt skoldebatten och ser samma behov av kompetensutveckling inom modersmålsundervisningen som för andra lärare – inte minst när det gäller bedömning och betyg. Baklängesplanering, där kunskapskraven och hur undervisningen ska spegla dessa tydliggörs, tror hon kan vara ett sätt att förenkla bedömningen av eleverna.

– Vi får alltid in nya elever med olika behov och förutsättningar. Undervisningen skulle hålla en bra standard och till och med förbättras om vi tänker på planeringen av den som man tänker med baklängesplanering, där bedömningen är nyckeln till hur jag ska planera undervisningen.

Roza Risteska menar att ett tydligt tillvägagångssätt, en gemensam riktning och strategier kan göra att lärarnas kompetens utvecklas – en förutsättning för att de ska kunna bedriva en kvalitativ undervisning utifrån skolans kompensatoriska uppdrag och elevens pedagogiska behov.

Text & Foto: Fredrik Thunberg