Lärorik pandemitid för ny lärare

Från en dag till en annan tvingades hela gymnasieskolan ställa om till distansundervisning. Hur är det att komma ut i arbetslivet som nybliven lärare mitt under en pandemi?  För Nellie Mildh har det varit en utmanande men lärorik resa.

– Jag blev tvungen att snabbt släppa tanken på att hålla fast vid mina planeringar.

Hösten 2020 påbörjade Nellie Mildh sitt vikariat som engelskalärare på Pauliskolan. Terminsstarten innebar lite andrum för gymnasielärarna, en respit som var över när smittspridningen tog fart igen senare under hösten.

– Jag är glad att jag hann vara på plats och lära känna mina elever lite. Att köra distans med elever man inte känner gör det svårare att kunna pusha dem att bli motiverade och göra uppgifterna. Det är nog också mycket svårare för eleverna att känna sig sedda om de inte känner och kan prata med läraren.

Bra med ”eleverfarenheter”

I och med att Nellie Mildh nyligen var student på Malmö universitet har hon färsk erfarenhet av att befinna sig “på andra sidan”, som elev, i en distanssituation. Det tror hon att hon kan ha nytta av nu när hon kliver över i lärarrollen.

– Man vet hur det är att vara student och minns hur det kan vara att få en otydlig instruktion. Just det här med tydligheten har jag försökt ta med mig. Det är väldigt viktigt, speciellt när det är distansundervisning, att ha ett extremt tydligt upplägg och instruktioner som är lätta att följa. Skapar man en ram kan eleverna hänga med mycket lättare, så att det inte blir att de misstolkar något.

Fördelar med distansundervisning

Samtidigt framhåller hon att det är en stor utmaning att som lärare ställa om på alla plan till de nya förutsättningarna som gäller vid distansarbete. Vissa moment fungerar däremot rent av bättre vid distans, menar hon.

– När vi hade vårt examensarbete hade vi handledarmöten på meet; det hade sina fördelar att man kunde titta på texter tillsammans samtidigt. Det blev en mer noggrann genomgång. Att ha individuella samtal med elever funkar ju ganska bra digitalt, säger Nellie Mildh.

Van vid digitala verktyg

Som yngre nyutexaminerad lärare säger hon sig inte ha haft några problem att ta till sig de digitala verktygen. Diskussionerna bland kollegorna på skolan har snarare kretsat kring didaktik på distans.

– Behovet av struktur är mycket större än man tror. Jag har alltid en startuppgift och en slutupgift; många av mina elever tycker det är så skönt att de har något att lämna in under lektionen även om det bara är en uppgift på fem minuter. De kommer igång direkt, blir engagerade och de måste vara på plats från början. Problemet med distans är ju annars att man förlorar det momentumet, pushen att man måste vara där den tiden, säger Nellie Mildh.

– Vilka fallgropar är lätta att hamna i som lärare vid distansundervisning?

– Att ge en uppgift till alla, som de kan dela med varandra. Det blir lite för lätt att fuska helt enkelt. Se till att uppgifterna innehåller en del val, möjlighet att anpassa efter egna intressen. Det kan motivera dem lite extra om de får skriva om något de är extra intresserade av i till exempel engelskan. Att man har för långa sjok och inte tar pauser. Jag tror det är viktigt att behålla strukturerna som man har i skolan. Sedan behöver vi som lärare prata med varandra och se till att eleverna inte gör samma typ av uppgifter samtidigt i flera olika ämnen. På plats i skolan blir sådant mer synligt än på distans. Ska de samtidigt skriva uppgifter i fem ämnen blir det tungt.

– Hur skulle du vilja sammanfatta din första tid som lärare?

– Rolig, men det har gått fram och tillbaka med nya besked hela tiden. Det har nog varit bra för mitt kontrollbehov att jag som ny lärare blivit tvungen att släppa mina planeringar som jag hållit fast i. Jag har helt enkelt fått ta in och anpassat mig efter hand. Behovet av struktur känner jag ju igen från mycket forskning, men på många områden har man tvingats tänka annorlunda och nytt.