Gå direkt till innehållet
Barn målar med morötter som penslar. Foto: Carina Kristensson

Publicerat:

Barnen forskar i grönsakslandet

Barnens intresse får styra när Trädgårdens förskola närstuderar grönsaker. Med hjälp av sapere-metoden hittade de tre favoriter att forska vidare på; en process som inneburit många aha-upplevelser för både barn och personal. – Jag hade ingen aning om att det fanns majs i andra färger än gult, säger Carina Kristensson, förskollärare på Trädgårdens förskola.

När barnen på Trädgårdens förskola deltar i Grönsakslandet, en lärprocess kring måltidspedagogik, är det de själva som håller i taktpinnen. Under några månader har de bekanta sig med en rad grönsaker. 

– Vi arbetar projekterande, vilket innebär att vi lyssnar in vad barnen är intresserade av. Det är de som för projekten vidare, utifrån vad de visar intresse för. På min avdelning har vi dagligen reflektioner med barnen för att fånga upp deras tankar, säger Carina Kristensson.

Visade sapere-metoden

Under hösten och vintern anordnade utvecklingspedagogen och måltidsutvecklaren Sofia Lönnquist en introduktion i sapere-metoden där barnen till exempel fick känna, lukta och smaka på majs.

– Sedan har vi fortsatt det här själva med “månadens grönsak”. Barnen fick bestämma vad de ville göra med grönsakerna. När vi hade morötterna ville de måla och använda dem som penslar. Det blev jättefina målningar som vi har satt i vårt trapphus, säger Carina Kristensson.

LÄS MER: Sapere – att uppleva mat med alla sinnen

Röstade på grönsaker

Både grönkål, rödbeta, polkabeta och gulbeta har tidigare passerat barnens granskningar och sedan röstade de på majs, paprika och morot som månadens grönsak. Under saperesamlingarna visade barnen intresse för grönsaker de knappt skulle röra vid middagsbordet, berättar hon.

– Det är så intressant… Jag vet inte om det är att måltiderna ju är ett makttillfälle där barn kanske uppfattar att det är de vuxna som bestämmer vad de ska äta. Fast säger de nej behöver de ju inte äta. Men det blir så tydligt att man väljer bort samma grönsak som man en timme innan suttit och undersökt med liv och lust.

Carina Kristensson, förskollärare, sitter på golvet.
Foto: Barnen på Trädgårdens förskola

Fördjupad kunskap

När det gäller månadens grönsaker ska barnen undersöka de i smågrupper, leta efter fakta som de sedan förmedlar till de andra. 

– Det är roligt att visa de att det finns många olika grönsaker, men samtidigt får inte kunskapen bli för spretig och stor. Vi vill hellre fördjupa oss lite, så vi letar efter massa fakta om till exempel paprika. Vi kommer att arbeta med det på olika sätt med det här, skapande, språkligt och med fakta. Vi vuxna lär oss också längs vägen, på samma gång som barnen, säger Carina Kristensson.

LÄS MER: Måltiden som pedagogisk resurs

Barn och personal lär sig tillsammans

Hon jämför med andra projekt där barn och personal befunnit sig sida vid sida i lärprocessen. När barnen förra terminen ville att de skulle arbeta med fåglar innebar det många aha-upplevelser för alla inblandade.

– Jag hade alltid tänkt att “det där är en kråka”, när det faktiskt var en råka. Vi lyssnade på läten, pratade om att gråsparvar flyger ganska rakt från a till b och ganska nära marken. Det hade jag ingen aning om. Så barnens intresse ledde till att jag också fick lära mig någonting. 

Barnens intresse styr

Gemensamt för både promenaderna i fågelskogen och närstudierna av paprikor är att barnen på förskolan styrt in på ämnena själva.

– Det blir tydligt för dem att de kan styra sitt lärande och att det går att lära på olika sätt. De inser också att de vuxna inte vet allting och att vi lär tillsammans. Vi jobbar väldigt mycket med att stärka barnens självförtroende, att de ska våga testa. Ta bara en sån sak som att kunna ta på sig jackan själv. Det är så lätt att be en vuxen om hjälp, men när man trixar lite själv och lär sig inser de att ett lärande inte behöver vara att någon annan berättar i första hand. Det är något de själva får upptäcka och sedan förmedla vidare till kompisar och vuxna.

Barnens tankar vägleder

Pedagogerna använder sig också av barnens tankar när de planerar hur de ska gå vidare i olika projekt. När det gäller de tre grönsakerna som barnen valt försöker de hitta flera olika uttryckssätt, som till exempel musikskapande.

– Det går tydligen att göra ”flöjtar” av morötter så det tänkte vi prova på, säger Carina Kristensson.

 – Varför tror du sapere-metoden funkat så bra för er?

– För att det inte är kopplat till måltid i första hand. Att man får lov att undersöka, det ingår ju att man får lukta, känna och prata om det. Nu hoppas jag att vi vuxna lär oss något av det och tar med oss detta till luncherna och pratar om maten precis som om vi hade en samling. “Vad tycker du om konsistensen, är det mjukt eller hårt?” Det väcker deras nyfikenhet.

Text: Fredrik Thunberg

Trädgårdens förskola deltar också i utbildningsförvaltningarnas gemensamma satsning på barn och ungas kreativitet genom projektet InnoCarnival Skåne.  Anmälan till nästa projektomgång öppnar i april 2021.