Gå direkt till innehållet
Marie Nilsson står framför elevarbeten i klassrum. Foto: Privat

Publicerat:

Lustfyllt lärande i skarpt läge

Engelskläraren Marie Nilsson på Linnéskolan saknade språkliga strategier och större skrivövningar i läromedlen – i eTwinning-samarbeten med andra länder fann hon ett forum där eleverna kunde utveckla språket och samtidigt ha kul.

– Den största vinsten är elevernas entusiasm; de märker inte att de lär sig eller att de går i skolan.

Som nybliven engelsklärare upplevde Marie Nilsson många läromedel som för smala och hon saknade strategier för hur man använder språket. De eTwinning-projekt hennes klasser deltagit i har fungerat som dörröppnare på flera sätt. Tillsammans med en klass i Spanien genomför hennes sjätteklassare nu ett projekt där de lyfter fram kvinnliga historiska profiler.

– Många delar av läromedlen är på svenska, fast vi alla vet att för att lära sig ett språk så måste man ha språket runt omkring sig, uppleva och använda det… Att då jobba med en verklig mottagare som inte pratar svenska blir en stor kontrast. Helt plötsligt blir det verkligt och du måste hitta en strategi. Det krävs lite mer av dig, men kanske blir det också ett sätt för barnen att inse att vi ju är ganska bra på engelska, säger Marie Nilsson.

Filmar och redigerar

I de olika projekten filmar och redigerar eleverna och mejlar varandra. Marie Nilsson bygger det mesta av sin undervisning på att eleverna hjälper varandra längs vägen, inte minst för att skapa en trygghet i klassrummet.

– Jag försöker ge dem verktygen när de är yngre, från fjärdeklass. Vi börjar alltid tillsammans. På universitetet fick jag lära mig att det var viktigt att skapa exempel åt eleverna, men jag tror att det är lite tvärtom; att vi skapar dem tillsammans. Ska vi skicka en text till en klass i ett annat land börjar vi alltid tillsammans och gör en mindmap ihop. De skriver på sina datorer, jag på tavlan. Efter det har de sin mall att bygga vidare på själva och det blir ju en språklig strategi över hur man kan formulera sig.

Bra för övergången till högstadiet

Genom att vänja eleverna vid det här menar hon att de får det lättare i flera ämnen när de sedan tar klivet till högstadiet. För att ge dem en bra grund att stå på försöker hon ”bryta ner” texterna de jobbar med.

– De förväntas göra saker, men det berättas inte alltid riktigt hur. Kan man ge dem strategier i ett ämne för att bryta ner en text och plocka ut nyckelord så blir det så mycket lättare.

Entusiasm som smittar

När hennes elever får en heldag vikt åt att spela in och redigera film som de ska dela med barn i andra länder ser hon en entusiasm som smittar av sig. I ett tidigare projekt kring mat i årskurs sex filmade de först en enklare presentation för att sedan skapa ett recept och laga ett annat lands maträtt.

– Högstadiet är runt hörnet och kraven ökar. Då är det viktigare än någonsin att de får ha lite kul också. Det är enormt utvecklande för mig också att få prata med lärare från andra länder. På samma sätt som jag märker att de är trygga med att bygga upp och skriva faktatexter, brev eller berättelser så har vi gått igenom strategier för filmskapande, att tala och samtala.

– Vilka är de största vinsterna med att jobba så här?

– Framför allt för elevernas entusiasm! Sedan har de blivit så duktiga på att uttrycka sig, både i tal och skrift. Här måste de träna på att kommunicera på engelska, det finns inget sätt att komma runt det. Förstår de inte vad eleverna sagt måste de söka upp orden och klura ut det.

– Några tips till läraren som vill testa eTwinning?

– Vilken klass man väljer att samarbeta med är viktigt, den relationen. Att det funkar, att alla håller deadlines och fullföljer projektet. Ha alltid minst två partnerskolor i ett projekt, om någon skulle hoppa av. Det var den hårda lärdomen jag fick när jag testade det här under min utbildning. Och gör det inte större än vad det är, det är lättare än man tror, säger Marie Nilsson.

Text: Fredrik Thunberg

Foto: Privat