Medvetna pedagoger lyfter högläsningen

– Vi talar hela tiden om hur viktig pedagogens närvaro är. Att verkligen vara det i lässtunden, säger Ebba Dieden, förste förskollärare på Kullabäckens förskola.

All pedagogisk personal i förskoleområdet har sedan hösten 2019 djupdykt i högläsning. Genom reflektioner och diskussioner i tvärgrupper har pedagogerna träffats över avdelnings- och förskolegränserna. Alla avdelningar har från början haft sina projekt och sedan har läslyftet anpassats till detta.

– Det har inte varit något vid sidan om, utan gått hand i hand. Vissa har utgått från en saga de jobbat med på olika sätt, i andra projekt har sagan varit en förstärkning, säger Ebba Dieden.

Kollegialt lärande med pedagogen i fokus

Fokus har först varit på pedagogens roll; hur förbereder man högläsningen så att den blir så givande som möjligt och hur fångar man barnen och gör dem delaktiga?

– Vi har haft språkutveckling som ett prioriterat utvecklingsområde under en längre tid. I och med att den reviderade läroplanen lyfte fram högläsning ville vi fördjupa våra kunskaper. Vårt mål är just att ge barnen förutsättningar för att utveckla kommunikation och talspråk och ordförråd, säger Ebba Dieden.

De valde Läslyftets modul Läsa och berätta. Pedagoger från områdets fem förskolor har i tvärgrupper träffats, läst artiklar, diskuterat, testat och utvärderat.

– Vi har alltid läst, men det här blev ett sätt att fördjupa oss och dyka ner i berättelsen. Många har kanske läst en bok och sedan lagt undan den, men du kan jobba på många olika sätt med en bok. Du kan dramatisera en saga, jobba med rekvisita där barnen själva är med och plockar och hämtar. Att du som vuxen är engagerad och verkligen intresserad, då kan man också få barnen intresserade av böcker och läsning, säger Homa, förskollärare i femårsgruppen på Kullabäckens förskola.

Estetiska uttryck och dialogisk högläsning

Just estetiska uttryck som musik, rytmik och drama har förskolan arbetat mycket med även tidigare. I och med läslyftet menar pedagogerna att ytterligare en viktig dimension lagts till; barnen har blivit mer involverade genom dialogisk högläsning. Förutom att bjuda in till ett samtal handlar det om att pedagogen anpassar röstläget för att ändra dynamiken i läsningen och använder kroppsspråk för att fånga så många som möjligt.

– Där ser vi en skillnad i och med läslyftet. Det har blivit verktyg för att man inte bara ska läsa för barnen, utan att det verkligen blir att läsa med barnen. Då kan det bli ett samtal, säger Ebba Dieden.

Om det är något som står klart efter det senaste årets högläsningsövningar så är det att det behövs en tydlig struktur och inramning för dem.

– Vi började fokusera, samla barnen vid samma tid och använde tyger som signalerade att det var dags att samlas och läsa en bok. Utifrån olika böcker har vi sedan jobbat med till exempel “bildpromenader”, där vi började titta på omslagsbilden och sedan gick ut och samlade material. När vi sätter ord på saker utvecklas barnen mycket i språket, säger Arzu Tüfekcioglu, förskollärare som arbetar med de yngre barnen.

Läsmiljön viktig

Efter att de diskuterat pedagogens roll hamnade fokus på läsmiljöns betydelse. I förskoleområdet har många barn ett annat språk än svenska som modersmål.

– En språkutvecklande miljö, vad menar vi med det? En bok kan ge mycket, men inte allt. Finns det material som vi kan jobba med och som barnen utmanas av? När vi läser en bok för barnen kan vi ge dem ett ord, som de ska tänka på och associera till. De tycker det är roligt att leka med ord och med rim och de lär sig väldigt fort genom det, säger Homa.

Hösten 2020 fortsätter läslyftet med att förskolorna i området ska jobba med flera olika språk i barngrupperna.

– Vad tar ni med er från det här projektet?

– På vår gemensamma analysdag lyftes det att barnen använde många nya ord, meningar från böcker i sin egen lek. I och med att man ser en sån stor förändring i barnens språk så är det ju något vi tänker att vi måste hålla i och inte släppa taget om, säger Ebba Dieden.

– Det har nog bidragit till att undervisningsstrukturen på de flesta avdelningarna har förändrats rätt mycket. Det är mer innehållsrikt och pedagogerna gör mer medvetna val och tänker på barnens inflytande och delaktighet i processen, säger Homa.

– Sedan har vi fått mycket positiv feedback från föräldrarna. Vi har haft språksamtal med dem. Om barnens läsvanor, vilka böcker de läser, hur ofta de går till biblioteket och om läsningens betydelse för barnens utveckling, säger Arzu Tüfekcioglu.