Gå direkt till innehållet
Marie Lilja, samordnare för APL  på Hotell och turismprogrammet och Cecilia Nordin, programsamordnare på Hotell och turismprogrammet.

Publicerat:

Skarpt läge för IB-elever
i krisande bransch

I den nystartade konferensavdelningen på Borgarskolans hotell- och turismprogram sätts elevernas kreativitet och initiativförmåga på prov. I avdelningen, som är öppen och bokningsbar för gäster, blir det skarpt läge för eleverna. Just nu måste lärarna vara på tå på andra sätt än vanligt.

– Utmaningen är att vara uppdaterad om branschen, coronaviruset kommer med all säkerhet förändra vårt sätt att resa, säger Marie Lilja, samordnare för APL på Hotell- och turismprogrammet.

Tvingas tänka om

Hotell och turismsektorn är just nu i gungning på grund av coronapandemin. På Borgarskolans två yrkesprogram Hotell och turism och IB-programmet Business administration and hospitality management (Bahm) arbetar de vanligtvis tätt ihop med branschen för att få en så verklighetsanpassad undervisning som möjligt. Coronautbrottet kommer vid en tidpunkt när programmen inte har några praktikperioder, men många moment kommer ändå få stuvas om eller flyttas fram.

– Det blir en stor utmaning att tänka om och ställa om, men hur det än är så är ju detta ett tillfälligt läge. Teori varvas med praktik, nu fyller vi på med teori, säger Cecilia Nordin, programsamordnare på Hotell och turismprogrammet.

– Det finns två utmaningar; hotellen kanske inte har möjlighet att ta emot elever på praktikplatser i samma utsträckning. I ett längre förlopp är utmaningen att vara uppdaterad om branschen, coronaviruset kommer med all säkerhet förändra vårt sätt att resa, säger Marie Lilja.

Ny konferensavdelning

För att så långt som möjligt introducera eleverna för skarpa verksamhetsnära situationer har de byggt upp en konferensavdelning, som är öppen för interna och externa gäster. I en tidigare lägenhet i skolbyggnaden har eleverna själva möblerat och inrett mötesplatsen och drivit den under hela läsåret. Klart är att pilotprojektet får en fortsättning.

– Vi ligger lite lågt i början, med en lagom dos bokningar. Det är ju snart betygssättning för tredjeårseleverna som driver det här, säger Cecilia Nordin.

Det finns också planer på att starta en lunchrestaurang och knyta den till den kommande kursen Servering.

– Vilka är de stora pedagogiska poängerna med att arbeta så här?

– Du måste samarbeta med hela gruppen. I klassrummet är det väldigt lätt att man söker sig till de man trivs bäst med. Här måste de kommunicera med alla i klassen. Det skapar en bättre dynamik och de får ett bredare nätverk – lär man känna sina klasskamrater lite bättre skapar det ju en relation som kanske varar längre även utanför skolan. Framför allt handlar det ju om att hitta varje elevs inre drivkraft till att lära sig. Att de ska vara involverade i sin utbildning, säger Marie Lilja.

Balansång

Elevernas samarbetsförmåga ska odlas samtidigt som de utvecklar “klassiska arbetslivsförmågor” som initiativförmåga, att vara lösningsorienterad, kreativ och flexibel – en balansgång mellan det individuella fokuset och det gemensamma.

– Det är en avvägning där. I de olika projekten får de reflektera över sitt eget bidrag; det finns ju i kunskapskraven. Där får man ju in varje individ, även om de jobbar i grupp. Vi gör också en individuell uppgift där de får beskriva hur de vill möblera avdelningen, säger Cecilia Nordin.

Det handlar om att få eleverna att bli mer deltagare än bara mottagare i sin lärprocess. Lärarna beskriver sin roll som coachande.

– I årskurs två blir det ofta en aha-upplevelse för eleverna; “Gud, nu är det jag som håller i taktpinnen…” Jag tror det är perfekt att ha UF-företagen i tvåan, för då får de med sig den erfarenheten till trean då de ska driva konferensavdelningen. Som lärare får man be eleverna utveckla och beskriva hur de tänkte, så att man inte ger dem svaren. Sedan måste man också vara trygg i att det är okej att de gör misstag, det rättar vi till på vägen. Får de aldrig möjlighet att göra något som inte blir helt rätt utvecklas de ju inte som personer – och där tror jag att man hamnar först när man som lärare vågar ta ett steg tillbaka, säger Marie Lilja.

Världen som arbetsfält

De beskriver eleverna som väldigt internationaliserade; de ser världen som sitt arbetsfält. Många vill ut och arbeta som guider.

– Det är ju lite tufft just nu…I branschen pratar man om kvalitet och att specialisera sig, att göra något riktigt bra. Vi har bara x antal veckors semester och när vi väl ska ut och resa så vill vi att det ska bli bra. Vi vill ge eleverna flexibiliteten och förmågan att kunna vara kreativ – det tror jag kommer bli viktigt framåt, säger Marie Lilja.

Text & Foto: Fredrik Thunberg