Struktur som lyfter elevers röster

– I utvecklingsarbetet har all personal deltagit, såväl skolledning som personal. Vilket har varit en framgångsfaktor i det pedagogiska arbetet med gemensamma handlingsmönster, säger Pär Blondell, rektor.

Johannesskolans ledningsgrupp arbetar sedan några år tillbaka med att tydliggöra både förstelärarnas uppdrag och skolans utvecklingsarbete. F-9-skolan behövde gemensamma handlingsmönster i alla årskurser och därför blev det kooperativa lärandet en väg för att stärka det samarbetet – men det var bara ett första steg.

–  Utifrån vår uppföljning såg vi ett behov av att lägga fokus på undervisningen och skapa förutsättningar för hög kvalité i alla klassrum. Vi valde då att fokusera på tillgänglig lärmiljö, säger Rasmus Wennergren, biträdande rektor på högstadiet.

Elevenkät om undervisningspraktik

Våren 2021 genomfördes en elevenkät där eleverna fick frågor om hur det kooperativa lärandet och den tillgängliga lärmiljön praktiserades i undervisningen.

– Där kunde varje lärare få ett individuellt utfall på hur eleverna upplevde deras undervisning. Utifrån enkätsvaren fick lärarna analysera sin egen undervisning, säger Rasmus Wennergren.

Under hösten började förstelärarna med auskultationer, som byggde på lärarnas egna pedagogiska mål, satta utifrån bland annat svaren i elevenkäten.

– Vi arbetar parallellt med de pedagogiska målen på. Tanken är att få alla delarna i systemet att jacka i varandra, att det finns en naturlig koppling mellan uppföljningen med eleverna, medarbetarsamtalen och våra pedagogiska forum, säger Rasmus Wennergren.

Repetition en framgångsfaktor

Han poängterar att systematiken syftar till att skapa en tydlighet för medarbetarna. Att det ska upplevas att delarna hänger ihop.

– Det viktiga är att det är tydligt för alla. Alla ska veta var vi är på väg och vilken riktning vi har. När den här ledningsgruppen började arbeta tillsammans 2019 tog vi bort allt som inte hade med kärnuppdraget att göra och det tror jag har varit bra för lärarna, säger Petra Holmander, biträdande rektor för lågstadiet och fritids.

– Hur har ni lagt upp elevhearings och elevenkäterna för att de ska bli så användbara som möjligt?

– Enligt åtagandeplanen ska vi titta på effektmål hos eleverna. Vi har försökt skriva så tydliga, konkreta effektmål som möjligt utifrån det vi vill se i undervisningen och brutit ned de till påståenden som går att ställa till eleverna, säger Rasmus Wennergren.

Elever med i hearings

Påståendena i enkäten kan till exempel vara ”På mina lektioner får vi lära oss av varandra både i helklass och parvis”, ”På mina lektioner berättar läraren vad jag gör bra och vad jag kan utveckla” och sedan får eleverna gradera från 1-4. Sedan finns det underfrågor, om till exempel skillnader mellan olika ämnen. På elevhearingen deltar två elever från varje årskurs.

– Efter hearingen återkopplar vi till lärarna vad som har framkommit. Utifrån lärarnas analys av elevhearingen och elevutvärderingen tar de fram egna undervisningsmål och vilken undervisningspraktik de vill fortsätta utveckla, säger Pär Blondell.

Hur upplever då lärarna att de får utvärdera sin egen undervisning och att skolledningen sedan får ta del av detta? Första året skolan testade detta fick lärarna själv välja ämne och klass de ville göra utvärderingen med; skolledningen kunde redan då notera att flera lärare valde klasser de tyckte var utmanande, för att se vad klassen tänkte om deras undervisning.

”En nyfikenhet hos lärarna”

– Det var väldigt lite motstånd från lärarna, snarare en nyfikenhet på vad eleverna svarade. En lärare tittade på svaren och sa, “de säger att jag kan öka variationen i min undervisning och de har rätt. Det ska jag satsa på nästa år.” Det blev en motor och det är precis det man vill komma åt, en inneboende drivkraft att utveckla sin undervisning. Att eleverna säger att det här är bra och det här behöver du utveckla ger en effekt på riktigt, säger Rasmus Wennergren.

Att efter ett avslutat arbetsområde eller termin som lärare utvärdera och checkar av med eleverna om man är på rätt spår är vanligt, men då är det ofta en enskild persons projekt.

– En gemensam uppföljning och utvärdering av undervisningen skapar förutsättningar för kollegialt lärande och gemensamma handlingsmönster. Det är viktigt att parallellt arbeta med att skapa en kultur som kännetecknas av tillit. Utan det kommer vi inte åt det fördjupande lärandet så vi kan komma till nästa steg, säger Pär Blondell.