Struktur viktigt vid distans

– Det är ännu viktigare att ge struktur så att de har möjlighet att planera sitt arbete över veckan så att det blir hanterbart. De sitter ju hemma och arbetar och har livet som pockar på, med barn och annat, säger Helena Jeppsson, sva-lärare på Komvux Malmö.

I mars fick Komvux mycket hastigt ställa om och corona-anpassa undervisningen. Så fort de tekniska frågetecknen i samband med övergången till nätbaserat arbete rätats ut kvarstod flera större utmaningar.

– Hur säkerställer vi att undervisningen på nätet också är språkutvecklande, formativ, inkluderande, säger Fredrik Johansson, sva-lärare på Komvux Malmö.

– När vi kommit över den tekniska puckeln var interaktion, inkludering och det sociala samspelet den stora utmaningen. I Dylan Wiliams nyckelstrategier ska eleverna vara lärresurser för varandra, men hur får vi till det när vi inte har dem framför oss i klassrummen och kan organisera grupper på det sättet? säger Helena Jeppsson, sva-lärare.

Fredrik Johansson fortsätter:

– Jag tror att en utmaning för lärare är själva logistiken. Hur ska jag lägga upp diskussionerna, när jag har 25 elever inloggade på google meet, så att alla får talutrymme? Hur ska diskussionerna struktureras i smågrupper, hur får jag ut dem i smågrupperna?

LÄS MER i temabloggen om nätbaserad undervisning

Viktigt med struktur

Nu anordnas ett teachmeet där lärare på vuxenutbildningar över hela landet kan dela med sig av sina erfarenheter och goda exempel på just detta. Själva lyfter de fram en tydlig struktur som mycket viktigt vid nätbaserad undervisning.

– Jag har en klasslänk där jag först samlar hela gruppen, småpratar, är social och tar närvaro. Jag introducerar en uppgift som de jobbar med i sex mindre konstellationer och sedan hoppar jag mellan grupperna. Eleverna upplever att de pratar väldigt mycket, säger Helena Jeppsson.

Efter varje större arbetsuppgift, eller åtminstone en gång i veckan, byter hennes elever grupper. Huvudprincipen är att blanda eleverna så mycket som möjligt för att de ska lära känna olika personer i klassen, men det finns undantag.

– Ibland kan det vara en pedagogisk indelning, att jag känner att jag behöver stötta x antal elever lite extra, då kan jag sätta dem i en speciell grupp och så hänger jag med dem större delen av lektionen och stöttar. Som lärare måste man släppa kontrollen lite grann, jag har inte den överblicken i det digitala formatet och det får man vänja sig vid.

– Vad har ni själva lyckats med i er undervisning när det gäller att skapa social interaktion?

– Det är samma principer som i klassrummet egentligen; när man delar in elever i grupper måste man veta varför, ge dem tydliga ramar för vad de ska diskutera och veta hur man ska följa upp det. Sedan fördelar jag ordet mer, jag ”hoppar på” eleverna mer än vad jag skulle göra i ett klassrum. Riktar frågor till individer, så jag är säker på att alla får komma till tals. Men det är inget förhör, utan vi reflekterar tillsammans. Annars är det lätt att pratglada personer tar över utrymmet, säger Fredrik Johansson.

’– Det är jätteviktigt att alla känner sig sedda. Jag tilltalar var och en med ett ”god morgon, välkommen hit”. Jag var väldigt osäker när vi skulle gå över till den här nätbaserade undervisningen, men jag löste det genom att ha en väldigt tät dialog med eleverna, fånga upp både i samtal och olika former av enkäter. Om de börjar se trötta ut behöver jag rappa på eller berätta något roligt och skaka liv i dem, säger Helena Jeppsson.

Bra verktyg för kommunikation

Fredrik Johansson poängterar också att man inte ska glömma att både chatten i google meet och appar som socrative och mentimeter är användbara kommunikationsverktyg.

– Det handlar om att hitta de här ingångarna till tekniken, att använda alla de där smarta sätten vi använt förut, men försöka få in det på ett naturligt sätt även med google meet eller var man nu jobbar någonstans.