Gå direkt till innehållet
Porträttbild på Veronica Johansson. Foto: Privat

Publicerat:

Så får hon eleverna att våga prata

Veronica Johanssons elever i engelska följde läroböckerna och hon kände att de hade koll på läget. Ändå var det något som skavde… De pratade inte på lektionerna – i alla fall inte så mycket som hon önskade. Lösningen kom via detektivlekar och körläsning.

Veronica Johansson beskriver konferensen för engelskalärare i Göteborg som en vändpunkt. Det var där hon fick tipset att göra klassrumspratet till ett naturligt inslag genom lekfulla och avdramatiserande uppvärmningsövningar inför lektionerna. På tavlan med lektionsinnehållet skriver hon alltid ”warmups”; oavsett om lektionen har läs-, lyssna eller skrivfokus är det alltid talet som står i centrum den inledande stunden. I fjärde klass är det främst helklassövningar, när de nått sexan arbetar de allt mer i par.

– En klassiker som fjärdeklassarna brukar älska är ”find your twin”.

Där får alla varsitt kort, till exempel med texten ”Amy, 12 år, London”. Samtidigt finns det en annan elev som har samma text och uppdraget blir att hitta den personen genom att ställa frågor till klasskamraterna.

– Då har vi tillsammans skrivit på tavlan vad jag ska fråga, så att alla ska känna sig säkra. Sedan körläser vi. Det är superviktigt att alla i början ska känna att ”jag klarar av det”, och inte bara blir släppt med en uppgift och känner sig obekväma. För hela syftet är att de ska bli bekväma med att jag hanterar detta, jag kan prata på engelska, säger Veronica Johansson.

”Prata engelska utan att tänka på det”

Målet är att få eleverna att prata engelska utan att tänka på att de gör det. Många elever är oroliga för att uttala orden fel. Körläsning är ett av sätten att motverka det – ett annat är att låta eleverna prata engelska som en speciell karaktär. Veronica Johansson brukar använda Britt-Inger från UR:s The Grammar company.

– Då behöver ingen haka upp sig på om de pratar med amerikansk eller brittisk accent, om det låter coolt eller snyggt, utan uppgiften är att prata som Britt-Inger. Då blir det väldigt roligt att prata!

Vissa övningar tar längre tid, exempelvis hennes favorit ”find the burglar”. Här agerar eleverna både tjuv och polis. Veronica Johansson tycker ändå att eleverna får ut så mycket att prata att det är värt att lägga den här tiden på det. Samtidigt försöker hon knyta warmups till lektionsinnehållet.

– Ska vi prata om något särskilt grammatiskt, till exempel frågeord, försöker jag göra en warmup där de ska intervjua varandra, gå runt och fråga “why is that?”, “what”, “where”… Det är oftast inte något lösryckt, utan det finns ett tydligt syfte med warmupen.

Laminerade kort i olika färger.
Foto: Veronica Johansson

Får bra uttal online

Under senare år har Veronica Johansson sett hur elever som spelar mycket online och i det sammanhanget interagerar på engelska drar ifrån andra när det gäller flyt i sitt tal. Där är warmupövningarna bra då de fungerar oavsett hur långt en elev kommit med att prata engelska, poängterar hon.

– Vissa har ett otroligt flyt, men warmups kan bli en utmaning oavsett var du befinner dig.

– Vilka tips har du till de som vill testa warmups?

– Det finns färdiga temasidor med ord och synonymer som man kan träna på nätet, det finns en massa färdiga övningar att testa. ”Simon says” kräver inget förarbete och man behöver inte laminera en massa kort om man tycker det är tröttsamt. En ”walk and talk” där de läser för varandra kan vara väldigt avdramatiserande om de gör det utomhus. En enkel är att träna på att förklara något på engelska; sätt ett ord i pannan och så ska eleven själv komma på ordet genom att den andra ska förklara vad det står utan att nämna ordet.

– Vad kännetecknar ett lyckat warmup?

– När de säger ”en gång till!”

Text: Fredrik Thunberg

Foto: Veronica Johansson