Med utemiljön som lärmiljö

Till en början engageras eleverna i förberedelseklassen, men planen är att använda utemiljön som lärmiljö i många olika undervisningssituationer framöver.

Lindängeskolans atriumgård är centralt belägen på skolan; elever och personal passerar den i princip varje dag. För ett par år sedan insåg hemkunskapsläraren Mona Carlsson att gården behövde rustas upp; växtligheten hade blivit så tät att man knappt kunde se över gården från ett fönster till ett annat. Hon hade tidigare deltagit i “Odla tillsammans och låt gården grönska” (en pedagogisk odlingskurs för Malmö stads skolor och förskolor med Cecilia Hansson) och fått mersmak, idéer och uppslag.

– Det var katastrof på gården då…där var en massa buskar och brännässlor huller om buller, säger Mona Carlsson.

Odlingslådor och trätrappor

För att komma igång fick skolan hjälp med odlingslådor och trätrappor där elever och personal kan sitta under raster – och framöver också under lektioner.

– Det började med att vi rensade upp och tog bort en gammal stubbe, sedan kom vi på att vi gärna ville ha vattenljud så att det blir lite behagligt att vara där ute. Jag köpte en damm som eleverna hjälpte till att sätta ut, och stenar runt omkring.

Till halloween gör eleverna en utställning med pumpor på gården och till sommaren placerar de ut en solcellsdriven fontän för att få rörelse i vattnet.

– Projektet med gården kommer alltid att pågå och vi kommer att göra olika utställningar. Just nu jobbar jag främst med högstadiets förberedelseklass. Halva gruppen ville jobba med träslöjd och halva med hemkunskap. När våren kommer ska vi plocka ut alla saker de gjort, till exempel en gammal stol och en skolbänk som vi ska måla och sedan odla i. Det blir en skolutställning, säger Mona Carlsson.

Pedagogiska skolgårdar

Odlingslådor, bänkar, växter och annat har finansierats av Pedagogiska skolgårdar på utvecklingsavdelning Pedagogisk Inspiration. Träslöjdseleverna har tillsammans med läraren Dusko Diko också målat och slipat spaljéer till gården. Planen är att senare förlägga delar av lektioner i hemkunskapen till gården, där en kryddodling ska användas till matlagningen.

– Det här är en del i att eleverna ska lära sig ta hand om vår miljö, att se hur de i odlingen kan gå från inget till något.

Mona Carlsson, som själv har en bakgrund inom hotell- och restaurangbranschen, driver gårdsprojektet vid sidan om sin ordinarie lärartjänst och medger att hon lagt mycket rasttid på att handla in material och planera atriumgården. Under våren öppnar skolan upp dörrarna till gården.

– Många elever känner att “kan jag jag hjälpa till under rasten?” Och ju fler som är involverade, desto finare kan vi hålla det. De själva har varit med och skapat. Det gör att det inte är lika mycket nedskräpning där som tidigare. De tar hand om det.

Fler lektioner ute framöver

Visionen är att atriumgården ska bli en plats för utelektioner, en miljö som kan visa på hur odling fungerar i praktiken.

– Vi kan lära oss om hållbar utveckling, hur odlar man? Många barn har ingen aning om var maten kommer ifrån, säger Mona Carlsson.

– Vad har du för tips till de som vill skapa något liknande på sin skola?

– Man måste själv vara intresserad och tycka det är kul. Börja med att introducera det, gör ett försök. Våra elever var tveksamma först och sa “åh, vad ska vi ut där och göra”. Men så fort de såg ett resultat, att något hände, blev det annorlunda. När vi satte dammen på plats var sexorna så stolta och glada; än i dag kan de påpeka att de var med och gjorde det där. Jag googlar mycket och kollar pinterest och ser vad som är möjligt att göra. Vi har många framtidsplaner!