Kreativa resurser för klassrummet och utveckling för dig som pedagog
Så arbetar Malmö latinskola med distans- och fjärrundervisning
På Malmö latinskola fortsätter undervisningen för eleverna via verktyg som Google Hangout och Meet.
– Jag är inte ett dugg orolig för att vi inte kommer kunna genomföra kursen, utan det kommer gå hur bra som helst, säger Jens Croneman, lärare.
Sedan regeringen tog beslutet att rekommendera skolor på gymnasiet- och vuxenutbildning att hålla sin undervisning på distans har arbetet tagit fart på skolorna. På en tidigare inplanerad studiedag samlades lärarna på Malmö latinskola tillsammans med rektor. Först fick de allmän information om distans- och fjärrundervisning och sedan hölls föreläsningar gruppvis där de fick information om verktyg som Google Meet och Google Hangout. Jens Croneman är historie- och samhällslärare på skolan.
– Varje gång jag ska ha lektion startar jag den som jag startar den i vanliga fall, fast nu i Google Hangout. Det blir att alla elever loggar in för att jag ska kontrollera närvaron. Man ska vara inloggad i tid. Jag testade lite redan i måndags (16 mars reds.anm) och man lär sig snabbt vad som fungerar. Det är superkonstigt att hålla en lektion utan elever där, man behöver ju interaktionen, säger han.
LÄS MER: Nätbaserad undervisning – så kan du göra
Hangout, Quicktime och Google meet
En lektion på Hangout kan inledas med en kort genomgång, sedan delar han ut en uppgift. Under tiden kan eleverna ställa frågor i chatten.
– Nu ska mina ettor till exempel se ett avsnitt av en serie som heter ”Folkets århundrade” och efter det avsnittet har vi återsamling. Jag har gett ut en kontrollfråga som de också ska ha svarat på inom en timme. Sedan kommer jag finnas tillgänglig för en-till-en-kommunikation i Hangout.
– Jag är inte ett dugg orolig för att vi inte kommer kunna genomföra kursen, utan det kommer gå hur bra som helst.
Han kan också spela in sina lektioner med hjälp av programmet Quicktime för att kunna återanvända dem.
– Om man bestämmer sig för att spela in en film kan man ju redigera lite om det blev knasigt. Men jag vet att några kollegor var tydliga med att de tycker det känns annorlunda och var mer inne på att ge ut uppgifter. Man får hitta vem man är och göra det som passar en själv. Jag har inte problem med att spela in mig eller höra min röst.
Hitta en nivå
Jens Croneman tillägger att man som lärare får vara uppmärksam på att inte jobba för mycket.
– Jag hade mycket av min undervisning förberedd sedan innan, men nu får jag göra om jättemycket, skapa nya uppgifter och nya prov. Risken är att överambitiösa lärare går under, man måste hitta en nivå på det.
Det gäller även när det kommer till att hitta en nivå för eleverna.
– De hade i vanliga fall kommit till mig där jag hade haft en föreläsning och de hade lyssnat och sedan diskuterat, i par eller med mig. Nu kommer alla lärare förmodligen göra samma sak med att ge uppgifter för eleverna att lämna in, och risken är att de sitter med otroligt många skriftliga uppgifter. Vi kommer ha mycket text att förhålla oss till. Ska jag rätta eller bara läsa? Måste de lämna in något för att jag ska checka av att de har sett en föreläsning? Man får lära sig efterhand.
Svårigheter vid examination
Det finns en risk att distans- och fjärrundervisningen riskerar att få elever som redan mår dåligt att må ännu sämre.
– Skolan är en plats som betyder mycket för dem att komma till, så det kommer vara tufft för många. Jag ska verkligen försöka hålla kontakt med en del bara för att kolla av hur de mår, hemsituationen kan vara tuff.
LÄS MER: Musikpedagog delar sin sångbank
När det gäller prov och examinationer kan det bli problem.
– Vi pratar om hur vi ska använda Digiexam (ett examinationsprogram), men vi vet inte än.
– Vid en examination kan jag inte veta om det är eleven som gör provet eller om det är deras föräldrar eller syskon. Men ett alternativ är att ge eleven en begränsad tid till provet, att de inte vet frågor på förhand, att de måste ha kameran och mikrofonen aktiva i Hangout så att jag kan kolla dem. Det finns sätt, säger Jens Croneman.
Text och foto: Camilla Landin, Wikimedia commons, privat