Lässtrategi hjälper andraspråkselever

I sin studie undersöker gymnasielärarna Emelie Bjurling och Linda Ellinore Lindberg vilka lässtrategier kemilärare borde arbeta med för att möta framför allt andraspråkselevernas behov.

– De behöver det för att kunna se helheten i texter och inte fokusera på enskilda ord, att lyfta blicken och få förståelsen, säger Emelie Bjurling, lärare i kemi och matematik på Pauliskolan.

De senaste åren har lärarna på Pauliskolan märkt hur särskilt andraspråkselever i allt lägre grad läser och tar till sig innehållet i läroböckerna i till exempel kemi.

– De förlitar sig mycket på den genomgång jag håller om ämnet – och extremt mycket på instruktiva youtube-klipp. Det funkar ju för att nå kunskap, men det hjälper dem inte att lära sig kommunicera sin kunskap. För att behärska hur man ska uttrycka sig behöver de också läsa det skrivna, säger Emelie Bjurling.

Saknas forskning kring andraspråkselever

Det faktum att det inte finns mycket forskning kring lässtrategier för andraspråkselever fick henne och kollegan Linda Ellinore Lindberg, lärare i spanska och svenska på skolan, att fokusera på det i sin MTLS-studie.

– I våra styrdokument är det mycket fokus på att man ska kunna kommunicera, använda korrekta begrepp och uttrycka sig både muntligt och skriftligt. De som också läser läroboken är de som blir bäst på det och når höga mål, säger Emelie Bjurling.

Utifrån frågeställningarna “Hur beskriver eleverna sin användning och nytta av lässtrategier?” och “Vilken lässtrategi anser eleverna gynna dem bäst?” fokuserade de på förstaårseleverna på naturvetenskapsprogrammet. Efter att ha gått igenom tre lässtrategier (thieves, nyckelord och skriva tillsammans) fick eleverna läsa delar i kemiboken, svara på enkäter och djupintervjuades om strategierna.

LÄS MER: Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (Skolforskningsinstitutet)

Gillar lässtrategin Thieves

Eleverna föredrog thieves, där de scannar av och granskar till exempel titel, bildtexter, diagram och faktarutor innan de börjar läsa. Just de visuella elementen i naturorienterade texter innehåller ofta mycket värdefull information. Strategin blir ett sätt att lyfta blicken från detaljerna och se helheten i en text.

– En elev sa att de fick formlerna förklarade med ord och på det sättet lärde de sig att använda begreppen på ett bättre sätt. De sa att de fick en bättre helhetsbild och mer fokus på innehållet med thieves. Med nyckelord, som handlar mycket om att plocka ut det viktigaste i texten, fick de en bättre ordförståelse. Så det är viktigt att använda rätt lässtrategi för rätt typ av text. Är fokus någon gång att öka ordförrådet kan man ju byta till nyckelord men om man vill ha helhetsförståelsen så tycker vi att thieves fungerar bäst, säger Emelie Bjurling.

– Det är något eleverna uttrycker också, säger Linda Ellinore Lindberg och fortsätter:

– Det blir tydligt i vår studie att vissa elever använder lässtrategier som en naturlig process på sitt modersmål, men då gäller det skönlitterära texter. Däremot har de inte vanan eller förmågan att använda lässtrategier på svenska och särskilt inte på den här typen naturvetenskapliga texter,

Fungerar i flera ämnen

Studien fokuserade på kemiämnet, men de ser hur eleverna skulle kunna använda strategierna även i till exempel fysik och biologi, där texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt.

– Med thieves uppmärksammade eleverna vad de skulle läsa innan de började med brödtexten. I markeringar, underrubriker och formler finns jättemycket information de tidigare hoppat över. “Det som står i texten är ju det formeln säger”. Den kopplingen hade de inte gjort förut, säger Linda Ellinore Lindberg.

Den tredje strategin, Skriva tillsammans, var inte lika uppskattad hos eleverna. Däremot skulle de vilja titta närmare på SQ3R, en strategi som är uppbyggd enligt samma princip som Thieves. En elev hittade exempel på youtube och visade för lärarna. SQ3R består av färre delar än Thieves och kan vara lättare att få en överblick över. Dessutom fungerar den troligen mer heltäckande i och med att den passar in på flera typer av texter.

– Man granskar texten, tar sig an den och funderar på vad man läst. Är det något vi skulle vilja studera vidare så är det användningen av den strategin, som jag förstår är en ganska okänd lässtrategi, säger Linda Ellinore Lindberg.

FAKTA: MTLS/Forsknings- och utvecklingsprojekt för pedagogisk personal

Projektet är en del i Malmö Teaching & Learning Studies (MTLS), där deltagarna får stöd av en vetenskaplig utvecklingsledare från Pedagogisk inspiration Malmö (PI). I detta och flera andra projekt deltar även en extern forskare som fungerar som experthandledare.

Forskargruppen på PI erbjuder stöd till lärare och personal från förskolor och skolor som vill driva fördjupande projekt där de använder forskning och vetenskapliga metoder för att förstå och utveckla sin verksamhet. Denna form av stöd har nu bytt namn till Forsknings- och utvecklingsprojekt för pedagogisk personal.

Läs mer om vad de innebär på Komin. (Intern länk inom Malmö stad)