Gå direkt till innehållet
Fyra NO- och SO-lärare står på Söderkullaskolans skolgård.Sofia Grant, Haris Alihodzic, Madeleine Yates och Johanna Saukko. Foto: Fredrik Thunberg

Praktiska verktyg som lotsar eleverna i språket

Publicerat: Skribent: Fredrik Thunberg

I språkutvecklande undervisning är det viktigt att det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som förklaras och reds ut, utan även mer vardagliga ord. Inte minst sådana med flera betydelser. Det är en av lärdomarna SO- och NO-lärarna på Söderkullaskolan tar med sig från bokcirkeln där de tillsammans fördjupade sig i språkutvecklande arbetssätt.

Med utgångspunkt i böckerna om språkutvecklande SO- och NO-undervisning av Björn Kindenberg, Maria Bjerregaard och Maria Wiksten har lärarna på Söderkullaskolan fördjupat sig i och vässat just sin språkutvecklande undervisning. Ungefär en gång i månaden under läsåret 2021/2022 träffades de för att samtala, reflektera, utbyta lärdomar och inte minst lära sig av praktiska och handfasta exempel kring ämnet. Tanken med bokcirkeln, som drogs igång av Johanna Florin och Julia Gullstrand, som då var utvecklingssekreterare på PDM:s språksektion, var just att bland annat bjuda på konkreta verktyg inom språkutvecklande SO- och NO-undervisning.

Språkutvecklande arbetssätt och cirkelmodellen

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med hjälp av bland annat cirkelmodellen har varit ett av Söderkullaskolans åtaganden under en längre tid, men de SO- och NO-lärare vi träffar lyfter det värdefulla i kursupplägget.

– Det var väldigt “hands on”; vi fick testa olika saker och sedan komma tillbaka och också diskutera det i grupp efteråt. Det var både lektionsupplägg men också skrivuppgifter på fem minuter, säger Sofia Grant, svensklärare i årskurs 7–9 och förstelärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Många SO- eller NO-lärare kan känna tveksamheter inför att ta sig an just språkliga aspekter av undervisningen, men den här bokcirkeln var en knuff framåt i rätt riktning.

– Jag har jobbat på skolan i tre och ett halvt år. Att vi behöver jobba språkutvecklande för att vi har elever som har svårt för språket och för läsförståelse var något folk pratade om. Men jag och många kände att okej, men jag vet inte hur jag ska göra, jag är inte språklärare. Med den här boken så har jag fått många konkreta tips, säger Madeleine Yates, högstadielärare i matematik, fysik och kemi.

”Effektiva tips som ger resultat”

SO-läraren Haris Alihodzic instämmer.

– Jag gillar tipsen vi fick för de var effektiva, de var inte så långa och inte så svåra att förstå. De sträckte sig ofta över en lektion; då kan man sedan spinna vidare på det själv. Det var en bra start, det var stegvis och gick enkelt att genomföra. Jag ser att det ger resultat och att elevernas ordförråd utvecklas, vi går igenom stoffet på ett helt annat sätt.

Det strukturerade sättet att ta sig an ord och begrepp kan också vara ett sätt öka elevernas studiemotivation, menar SO-läraren Johanna Saukko.

– Jag tycker också detta har gjort stor nytta för motivationen bland eleverna; ska de skriva ett stort arbete så är det en hög tröskel att komma igång med skrivandet när man ser det här stora arbetet framför sig. Jobbar man då efter exempelvis cirkelmodellen delar man upp det mycket tydligare och då blir det ju som en mindre tröskel för eleverna att ta sig igenom hela den stora uppgiften. Det blir som delmål.

Inte bara ämnesspecifika begrepp

De har alla slagits av hur det inte bara är de ämnesspecifika begreppen som behöver genomlysas. Begreppslistorna har gått från att innehålla främst ämnesspecifika till även mer allmänspecifika ord.

– Vi fick väl lära oss ganska snabbt i den här boken att det inte är språket som ska förenklas, utan vi som ska packa upp det istället. Vi som lärare behöver bli medvetna om var i språket som eleverna faller. Det är ju väldigt lätt att man bara fokuserar på det ämnesspecifika språket, men kollar du på en hel mening så är det ofta andra mer vardagliga ord de också faller på. Så att jobba mycket mer med texterna, packa upp dem, tolka rätt tillsammans och inte släppa lös eleverna så mycket med texterna själva, säger Sofia Grant.

Hon tar några konkreta exempel som var särskilt aktuella när den här intervjun gjordes i september 2022.

– Ta ord som kan betyda olika saker, val och val. Vad pratar vi om för val, val i NO:n eller i SO:n?

Arbetat ämnesövergripande

Att den kollektiva känslan inom lärarkollegiet på skolan är så positiv tror de också har att göra med att de var så många, 15 lärare, från samma skola som genomgick samma studier.

– Vi kunde liksom relatera till varandra och sedan fortsätta diskussionerna i andra forum. Vi har sedan vi gick den här cirkeln försökt att jobba lite mer ämnesövergripande. Det är också en sådan där grej som vi har pratat om jättelänge, men nu har vi kommit igång ganska mycket mer med att sambedöma svenska, NO och SO. Vi kanske går igenom formen i svenskan och ni stoffet i SO:n, vilket också minskar stressen hos eleverna som blir bedömda i så otroligt många uppgifter, säger Sofia Grant.

Kategorier

Kommentera

Din e-post publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade med *

Den här sidan skyddas av reCAPTCHA och Googles Integritetspolicy och användarvillkor gäller.

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

I enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679), GDPR, och kompletterande nationell lagstiftning lämnar grundskoleförvaltningen i Malmö stad följande information om behandlingen av dina personuppgifter som sker när du väljer att kommentera artikel eller videoinslag på Pedagog Malmö. Läs mer här!