Framtidsförmågor i arbete med forntid

– Man utgår från barnens egen kraft och energi och de lär då nya saker genom varandra, säger Charlotte Malmberg.

21st century skills eller 2000-talets lärande, ibland även kallade framtidsförmågorna, betonar förutom de kognitiva aspekterna av lärandet även social förmåga, samarbete, problemlösning och kreativitet. Michael Fullan, professor emeritus vid universitet i Toronto, lyfter fram sex nyckelförmågor som hjälper eleverna att fördjupa sitt lärande; här finns kommunikation, samarbetsförmåga och kritiskt tänkande. Gemensamt för dessa förmågor är att de antas behövas i samhället i framtiden. På Tygelsjöskolan har man de senaste åren arbetat med digitalisering i sin åtagandeplan.

– Genom att ta hjälp av framtidsförmågorna kan man hitta sätt i undervisningen där man sammanför digitalisering och förmågorna i enlighet med målen i läroplanen så att de blir en naturlig del av undervisningen, säger Francesca Eklund, rektor på Tygelsjöskolan.

”2000-talets lärande”

Charlotte Malmberg och hennes elever i årskurs tre har hittat ett eget sätt att tillämpa “2000-talets lärande” och de så kallade framtidsförmågorna. Under deras projektarbeten om bronsåldern har elevernas samarbete i de olika grupperna varit centralt. Inför arbetet med bronsåldern har eleverna varit delaktiga redan på planeringsstadiet. För att skapa ett underlag läste alla först in sig på fakta kring bronsåldern.

Förberedelser i funktionsgrupper

Ett speciellt inslag i det här grupparbetet var förberedelserna; i fem olika funktionsgrupper satte eleverna upp en plan för sitt lärande, där alla bidrog med sin del. Idégruppen kom med idéer och förslag till bronsåldersarbetet. Problemlösningsgruppens uppgift var att röja alla hinder för att idéerna skulle kunna genomföras, som att få fram material eller svara på vissa frågor. Reflektionsgruppen tittade på vad de andra grupperna gjorde och ställde sig frågor som “kommer detta bli bra” och “har vi missat något?”.

Kommunikationsgruppen diskuterade hur man skulle kommunicera ut det de lärt sig. Det utmynnade i att bronsåldersarbetet skulle presenteras med tittskåp; förarbetet som var avhängigt av digitala verktyg ledde i det här fallet alltså fram till en analog lösning. Sökargruppens uppgift var att leta fakta och förhålla sig källkritiskt till den.

”Utgår från barnens kraft”

Delaktighet och tron på elevernas förmåga är centralt.

– Det traditionella sättet att undervisa utgår från lärarens sanning om vad som är väsentligt att lära. När barnen arbetar i grupp kommer oftast nya intressanta saker upp, vilket de berättar för de andra i klassen. Inlärningen blir intressant och motiverande och det blir roligt att lära. Man utgår från barnens egna kraft och energi och de lär då nya saker genom varandra. Barn har ett språk ihop som vi vuxna inte deltar i, säger Charlotte Malmberg.

Samtidigt ser hon hur hennes egen roll som lärare förändras:

– Jag fungerar mer som en igångsättare, en coach och en vuxen som stödjer arbetet. Under vissa lektioner, till exempel matematik, så är jag en ledare framme vid tavlan för att hjälpa eleverna att till exempel hitta strategier. När det gäller bronsåldersarbetet har jag varit mer av handledare som stödjer arbetet i grupperna.

Fokus och arbetsro

När Pedagog Malmö träffar Charlotte Malmberg i klassrummet pågår tredjeklassarnas grupparbeten samtidigt. Fokuset och arbetsron är påtaglig. Vägen hit har varit kantad av ett målmedvetet arbete med fokus inte minst på värdegrundsfrågor.

– Under lång tid, från årskurs ett till tre, har vi diskuterat mycket kring värdegrundsfrågor. Vi har talat om att alla är unika, lika och olika på samma gång. Inför arbetet med bronsåldern har jag lyft fram att alla kan bidra med något och att alla bidrag är av stor vikt. Under årskurs två började vi med parläsningskompisar, då de skulle läsa och sedan lyfta det de tyckte var bra med kompisens läsning. Detta har i sin tur gjort att klassen kunnat utveckla sitt arbete och nu kan arbeta i grupper om fem stycken, säger Charlotte Malmberg.

Digitala verktyg genom hela processen

Chromebooks har använts för att strukturera arbetet genom hela processen, från faktasökning och källkritik till dokumentation. Processen där de olika framtidsförmågorna som samarbete och social kompetens ska praktiseras är central.

– Användandet av Chromebooks har blivit en fullt naturlig del av undervisningen. Genom att  eleverna redan i lågstadiet hittar formerna för det och jobbar självständigt med de här verktygen blir det en fin bas att bygga vidare på, säger Francesca Eklund.

– Det här sättet att arbeta har lyft deras engagemang och motivation att lära sig; de blir trygga av att prata och vara sociala, säger Charlotte Malmberg.