Utmaning stötta elever på distans

– Det är konstigt tyst här, det känns som om det är lov. Så här ska det inte vara.

Specialpedagogen Annika Johansson ser sig om i de tomma korridorerna på Universitetsholmens gymnasium. En vecka har gått sedan beskedet kom om att all undervisning på gymnasieskolorna i Malmö framöver ska ske på distans. Personalen är vid gott mod intygar hon och beskriver hur arbetet med att bilda en särskild stödgrupp snabbt kom igång.

Ringa varje dag

Gruppen består bland annat av henne själv, skolans två socialpedagoger, elevcoacher och en bibliotekarie. Var och en har tilldelats olika klasser och framöver ska de under de kommande veckorna dagligen ringa runt till samtliga elever för att förvissa sig om att allt fungerar som det ska. I slutet av veckan och var tionde dag ska de även stämma av med vårdnadshavarna om hur de tycker hemstudierna fungerar. Är det tekniska problem skickas frågan till skolans it-tekniker, som ringer upp och försöker lotsa eleven rätt. Pedagogiska frågor som att någon inte förstått en uppgift går vidare till respektive lärare. Även de som sjukanmält sig ringer de och pratar med. 

”Motiverade och på”

Hittills har Annika Johansson slagits av hur motiverade eleverna är.

–  Det har faktiskt funkat bättre än vad vi trott. Det som känns roligt är att eleverna är mycket mer på, många gånger mer än i klassrummet. De är väldigt måna om att visa att de gör någonting. Sedan vet jag inte om de söker social kontakt som de missar hemma eller om detta handlar om nyhetens behag.

Den elev som inte är riktigt mogen uppgiften med mer personligt studieansvar kan få problem i den här snabbt uppkomna och ovanliga situationen, poängterar hon.

– Det blir svårare att ta tag i en elev som börjar halka efter, eller inte är så motiverad. All distans- och fjärrundervisning handlar jättemycket om disciplin; jag måste kunna ta ansvar för mina studier, måste kunna disciplinera mig och få det gjort. Det är därför vi försöker hålla oss till schemat ändå, då försöker vi disciplinera dem; denna tiden ska du jobba med det och denna tiden med det. Vissa elever som har svårast med disciplinen slirar annars mest och plötsligt har de hur mycket som helst att göra, säger Annika Johansson.

Schemalagda elevcoacher

I vanliga fall finns det avsatt tid i schemat där elevcoacher ger extra stöd till elever som behöver det.

– Vi tittade på vilka tider har vilka klasser och vilken elevcoach har de? Vi ska följa schemat och då blir det ju inte så svårt, säger Annika Johansson.

Däremot är hon övertygad om att feedbacken som eleverna får kommer att påverkas.

– Det går inte att kompensera för all feedback de annars kan få. Många av de eleverna som behöver stöd har dessutom inte så mycket tålamod, utan de vill ha hjälp nu. Den tisdagen då ryktet kom att skolan kanske skulle stängas var många elever oroliga, för de började förstå att det blir svårare att få hjälp. Även om man kan ringa och mejla och köra google meet är det svårare än när man fysiskt är här och man kan slinka in och fråga någon, “har du tid, kan du hjälpa mig, jag behöver bara den här lilla förklaringen.”

Svårare anpassa undervisning

Hon ser också att det blir svårare att anpassa undervisningen när den sker på distans.

– Flera av våra elever ha olika stödinsatser och en del fungerar inte lika bra i en digital värld. Andra insatser görs så klart, men eleverna är irriterade över att det inte är “som vanligt”. Elever som har stort behov av personliga relationer för att kunna studera blir irriterade när de inte får det behovet tillgodosett. Några är väldigt frustrerade och irriterade över situationen. Som personal har vi ett väldigt stort arbete att göra för att de ska få tillbaka engagemanget för studierna, säger Annika Johansson.

”Synliggör skolarbetet”

Samtidigt ser hon något positivt i att hemundervisningen kan synliggöra skolarbetet för vårdnadshavare och få dessa mer engagerade i skolarbetet. Skolans stödgrupp träffas varje dag för att stämma av vad som fungerar och vad som inte gör det. En uppenbar utmaning just på Universitetsholmens gymnasium som har många yrkesutbildningar är att många praktiska moment inom till exempel el och vvs inte går att genomföra i hemmet. Den viktiga praktikperioden under vecka 17–23 för årskurs tre-eleverna omgärdas också av frågetecken.

– Hur förändras din roll som specialpedagog när du nu får ta till andra verktyg än vanligt?

– Vanligtvis har ju jag också haft daglig kontakt med eleverna. Nu är det mycket koordineringsarbete som flyttats från det fysiska till internet, så det blir lite mer tungrott. Många av de elever som jag kallar mina, som haft det kämpigt i grundskolan och har det lite kämpigare än andra, flera av dem är osäkra nu. De elever som inte kan så bra svenska vill kanske bara vill ha ett ord eller en mening förklarad; det tar inte så lång tid men jag tror att de undviker det nu, säger Annika Johansson.