Att uppmärksamma och arbeta med hedersproblematik
Teamen ska göra förskolan mer likvärdig
– Vi har så länge pratat om att förskolan inte är likvärdig; nu måste vi våga ta ett annat grepp och rikta insatserna dit de behövs, säger Jessica Borjo, pedagogisk teamledare som ansvarar för de nya teamen.
Inför och under rekryteringen av de nya kompetensteamen har Jessica Borjo och kollegan Marie Berge, även hon pedagogisk teamledare, tillsammans med förvaltningens utbildningschefer och kvalitetsanalytiker med hjälp av förskolerektorernas kvalitetsrapporter ringat in hur de bäst kan stötta verksamheterna. Identifierat utmaningar och framgångsfaktorer. Statliga medel gjorde det möjligt att testa nya typer av insatser.
– Det finns sedan 2016 en organisation för att stödja utvecklingsarbete, med utvecklingsteam, specialpedagoger, psykologer, administrativt stöd, förste förskollärare och biträdande rektorer och vi har också höjt kvaliteten. Samtidigt ser vi att förskolor utmanas särskilt mycket av socioekonomiska förutsättningar. Hur riktar vi resurser för att förstärka kompetensen där, säger Jessica Borjo.
– Vi har prövat många stödfunktioner innan, men då har vi utgått lite mer från “lika” än utifrån var de faktiska behoven är störst utifrån vad till exempel statistik och förvaltningens dialogsystem visar, säger Marie Berge.
Likvärdigheten en utmaning
Det har till exempel varit rektorer som under flera år lyft utmaningar kring likvärdighet i sina verksamheter. Ett återkommande önskemål har varit att kunna rikta kompetens, som också är stadigvarande och kontinuerlig på förskolor där det är hög rotation bland personalen.
– Allt det där påverkar kvaliteten. Man kan ha svårt att rekrytera förskollärare till exempel, där ser det inte alls likvärdigt ut. En del verksamheter har 40 stycken som söker till en tjänst, andra har ibland inga alls. Det kan vara en faktor. När det gäller det socioekonomiska har hela förvaltningen tagit ett grepp kring språk, säger Marie Berge.
– Vi har inte velat stirra oss blinda på om det varit en låg andel förskollärare, för kvalitén kan ju faktiskt ändå bedömas vara god, säger Jessica Borjo.
Förberedde sig med fiktiva ”case”
Tillsammans med kvalitetsanalytikerna byggde teamledarna sedan olika scenarier och mötte utbildningscheferna kring de här fiktiva casen för att förbereda sig på “skarpt läge”. Det finns andra kommuner som har testat liknande upplägg med kompetensteam, men inte i den här omfattningen, där tolv förskollärare och fyra specialpedagoger tillsvidareanställs. De har sina anställningar i teamet men placeras alltså ut där behovet finns; ofta kommer det vara under betydligt längre, sammanhängande perioder jämfört med tidigare insatser. Allt ifrån sex månader till två år, beroende på hur behoven ser ut.
Många av förskolornas utmaningar handlar om språk.
– Vi vet att språk är en demokratisk grundbult för att barnen ska ha goda förutsättningar för att tillägna sig samhället och att bidra in i samhället. Barn behöver få goda förutsättningar för att utveckla det svenska språket. Det har varit en en faktor, alltså både att man jobbar pedagogiskt med det svenska språket, men också att arbetsplatsen ska vara språkutvecklande. Och så kan det handla om barn i behov av särskilt stöd, säger Jessica Borjo.
– Vilka kompetenser söker ni till de här teamen?
– Man behöver vara en erfaren förskollärare som har sett lite olika typer av verksamheter och gärna ha drivit projekt kring språkutvecklande arbete. Men också att kunna leda kollegor med ödmjukhet. Det är en förstärkning till den befintliga personalen, de ska ju inte komma in och ta över. Vi har ju inte svaret på alla frågor och det gäller att vara bekväm i att vara med och bygga det här som vi hoppas starta, säger Marie Berge.
– Ja, att inte behöva ha alla svaren från början, säger Jessica Borjo.
Relationell pedagogik med Sven Persson
Under introduktionsveckan med de nya medarbetarna har de också kopplat på pedagogikprofessorn Sven Perssons arbete kring relationell pedagogik. Han är med under hela processen, inte minst under utvärderingen av kompetensteamens arbete.
– Vi följer ju upp det här; gör det skillnad för barnen? Annars kan vi ju satsa pengarna på annat. Nu tror vi på detta. Vi vet att utbildad, skicklig personal gör skillnad och vi hoppas att de vill stanna. Om man blivit en del av verksamheten och vill fortsätta sin pedagogiska gärning där är vi öppna för att lösa det. Det här tillför kompetens men den kompetensen ska ju sedan användas av hela kollegiet på förskolorna, säger Jessica Borjo.