Så skapas undervisning fylld av läs- och skrivlust

– Vår största framgång är att vi har haft samma processer i alla klassrum, säger Jenny Hydén Liljegren.

Genom ett tätt kollegialt samarbete, ämnesintegrering och temadagar har skolan lockat fram elevernas egen drivkraft till både läsning och skrivande.
– Eleverna går nu hem och ställer krav på vårdnadshavarna. De vill gå till bibblan och de vill ha nya böcker i olika genrer, säger Åsa Wilsson.

”Självständig läsmotivation saknades”

Jenny Hydén Liljegren och Åsa Wilsson är lågstadielärare och kollegor sedan lite mer än två år tillbaka. När Åsa Wilsson började som förstelärare 2024 möttes hon av en stark skolanda och fin gemenskap. Men också av ett utgångsläge som hon beskriver som ”intressant”.
– Eleverna presterade redan bra när det gällde läsning, men den där glöden och den självständiga läsmotivationen saknades. Det fanns en risk att läsningen blev något man bara ”gjorde”, säger hon.
Skolan bestämde sig därför för att göra arbetet med läsmotivation till ett formellt åtagande.

– Det har alltid varit viktigt med läsning på lågstadiet och vi hade många rutiner på plats redan, till exempel högläsning varje dag, säger Jenny Hydén Liljegren.

– Men bara på de här två åren har vi fått in så mycket mer som nu är rutin, säger Åsa Wilsson.
Och det stämmer att det kryllar av initiativ, temadagar och nytänkande på skolan.

Bibliotekspandan skapar läslust

För att väcka glöden behövde läsningen flytta ut ur klassrummen och bli en synlig del av skolans identitet. Det grundläggande arbetet med läsningen, som daglig högläsning och läsgrupper, varierades med event på skolan.

I samband med att skolans bibliotek renoverades dök det exempelvis upp en biblioteksmaskot på skolan, en panda. En lärare iklädde sig en pandadräkt och mötte eleverna på skolgården.
– Men pandan ”bor” i biblioteket, har egna bokmärken och har nu skapat magi kring läsningen hos de yngsta eleverna, säger Åsa Wilsson.

En annan succé under året var bokbytardagen.
– Eleverna fick ta med sig en bok hemifrån och fick en bokbytarbiljett. Vi öppnade upp en liten bod på skolan där man fick byta till sig en ny bok. Kön ringlade sig lång över hela skolgården här. Det blev en sådan succé att eleverna nu kommer och frågar: ”Kan inte vi ha en till sån bokbytardag snart?”, berättar Åsa Wilsson.

Satsningarna har gett ringar på vattnet långt utanför skolgården.
– Vi fick höra att eleverna nu går hem och ställer krav på sina vårdnadshavare om att få gå till biblioteket. De vill ha böcker i olika genrer och ger sina föräldrar instruktioner om att de måste läsa högt ”med mer betoning och inlevelse”.

Cirkelmodellen ger stöd i skrivandet

När eleverna väl hade hittat glöden i läsningen, ställde sig lärarna nästa fråga.
– Hur går vi över till skrivandet? Nu när de är så glada i att läsa, hur får vi dem att vilja skriva?, säger Jenny Hydén Liljegren.

Svaret blev en genomtänkt didaktisk struktur där läsning och skrivande integreras med SO- och NO-ämnena. Genom att närläsa korta texter – exempelvis en faktatext om insekter i tvåan – bryter lärare och elever tillsammans ner texten. De plockar ut svåra ord, tittar på adjektiv och analyserar hur textstrukturen är uppbyggd.

För att stötta eleverna i skrivprocessen används Cirkelmodellen, en genrepedagogisk modell i fyra steg:

1. Bygga förkunskaper: Samla ämnesord och innehållsord kring temat.
2. Närläsning: Läsa och dekonstruera en mönstertext av den aktuella textgenren.
3. Skriva tillsammans: Läraren skriver en gemensam text på tavlan tillsammans med klassen.
4. Individuellt skrivande: Eleven skriver sin egen text utifrån det gemensamma ordförrådet.

– Eleverna lämnas aldrig till sitt öde, vi förbereder dem så otroligt mycket innan de förväntas skriva själva. När de behärskar textstrukturen och känner ”jag kan”, det är då viljan att skriva föds, säger Åsa Wilsson.

I feedbacken till eleverna ligger fokus alltid på lärandet och processen, aldrig på personen, vilket skapar en trygghet att våga prova.

Gemensam berättelse ger skrivmotivation

Ett exempel på hur läs- och skrivmotivation vävts samman praktiskt är skapandet av ”Karl-Johanmysteriet”, ett skolomfattande skrivprojekt som pågick under 9–10 veckor.
Åsa Wilsson började genom att skriva det allra första kapitlet till en spännande berättelse som utspelade sig på skolan. Därefter tog skolans olika klasser över stafettpinnen. Varje fredag släpptes ett nytt kapitel som en klass hade skrivit och på så sätt byggde eleverna tillsammans upp en hel berättelse.

– Vi såg till att trycka den och hade en bokrelease. Elever och lärare kom till skolan i pyjamas och sovmasker dagen den släpptes, precis som eleverna gör inför en övernattning i boken, säger Åsa Wilsson.

Lärarna såg till att pynta skolan och stämningen var på topp. Under applåder fick varje klass kliva fram och ta emot en hög av de färdigtryckta böckerna.
– Alla elever fick ta emot applåder för sitt skapande. Det gav en enorm stolthet, berättar Åsa Wilsson.

Och de menar att effekten varit tydlig. Under vårens elevhearingar och i elevrådet var elevernas röst tydlig: De har redan önskat att skolan gemensamt ska skriva en ny bok till hösten.

Fortbildning på fritids

Att på kort tid driva fler omfattande projekt kräver en stark pedagogisk struktur i kollegiet. Här finns har en gemensam planering mellan årskurserna och de delar material och tips med varandra digitalt.

– En av framgångsfaktorerna är att samma processer sker i de olika klassrummen, men anpassas efter elevgrupperna. Men också att skolan och fritidshemmet arbetar tillsammans som en enhet, säger Jenny Hydén Liljegren.

På fritidshemmet läser man regelbundet för eleverna under mellanmålet, och på gården har lästält ofta satts upp för att uppmuntra till spontanläsning. Fritidspersonalen har dessutom fortbildat sig och arbetar aktivt med materialet ”Drakarna på fritidshemmet”. Genom att skola och fritids använder samma verktyg möts eleverna av en röd tråd av läsmotivation, oavsett tid.

Fasta ramar ger utrymme för kreativitet

En vanlig dag för en elev på Karl Johansskolan präglas av tydliga ramar och god arbetsro, vilket i sin tur skapar utrymme för det lustfyllda lärandet. Lektionerna är medvetet långa arbetspass på mellan 1 till 1,5 timme, men fylls med varierat innehåll och kooperativa övningar – som att dramatisera sagor genom att sätta karaktärer i ”heta stolen”.
– Varje dag efter klockan tio-rasten, då eleverna ätit sin frukt, råder en fast rutin på hela skolan: då är det lässtund och daglig högläsning, säger Åsa Wilsson.

Och läsningen fortsätter genomsyra undervisningen, som när hela skolan åker på utflykt som avslutning på läsåret. När den stora utflykten ägt rum har eleverna mött karaktärer och delar av berättelserna ute i skogen genom olika aktiviteter.

– Vi provade ett år och det blev en sån succe och sånt engagemang hos både elever och lärare att det nu har blivit en rutin. Vi pratar redan om vilken bok vi ska välja till nästa utflykt.