En fantastisk resa som fortsätter utveckla våra elever
– En lärare ska lyssna på eleverna och förstå. De ska vara engagerade och lyssna, då blir det kul att lära sig. Man kan inte skrika på barnen, det ger barn sämre tillit till sina lärare, säger sjätteklassaren Minella Hamidovic Barisic.
Det är en tisdagsmorgon i mitten av maj och på Orkanen på Malmö universitet snurrar karuselldörrarna för fullt. Studenter och föreläsare ska ta sig till sina föreläsningar, och hissarna på entréplan går varma. För en stund blir det lite trångt på entréplan där en handfull elever från två klasser från Rörsjöskolan och Söderkullaskolan samlats vid trappan. Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro är barnrättsstrateger och projektledare för Grundskolefotboll mot rasismer.
De samlar eleverna i en ring för en incheckning.
– Hur känns det idag?
– Nervöst, säger en elev.
– Jag är lite spänd, svarar någon annan.
Eleverna går i årskurs 6 och 8 och har det senaste läsåret fått undervisning i barnkonventionen och mänskliga rättigheter. I både sina respektive klasser och tillsammans har de tagit sig an teman som diskriminering, normkritik och anti-rasism genom Grundskolefotboll mot rasismer. Under processens gång uppmuntras de också att uttrycka sina tankar och åsikter och delta i diskussioner.
Och idag får de själva inta positionen som kunskapsbärare. De är på universitetet för att träffa lärarstudenter och ge dem sin bild av vad lärare behöver veta och kunna när de möter elever. Med sig har de också förslag på hur man kan omvandla de fyra grundprinciperna till handling på skolorna. I ett klassrum möter de ett tiotal förväntansfulla lärarstudenter.
Eleverna Pia Rehn, Ia Boban, Minella Hamidovic Barisic, Raian Boulad, Huy Khai Nguyen och Jacob Barak är här från Rörsjöskolan och går i årskurs 6. De har tillsammans med skolkuratorn Linnea Lidberg och mentorn Anna-Karin Ternsjö förberett en presentation för lärarstudenterna. Den har titeln ”Från elever till blivande lärare… en sammanfattning om Barnkonventionen, de fyra grundprinciperna och våra tankar om hur lärare ska bemöta elever.”
De är nervösa, men det är dags att börja.
– Vi vill berätta lite mer om grundprinciperna och hur de kan kopplas till hur vi önskar att lärare ska bemöta oss, inleder en av eleverna.
Våra exempel utifrån artikel 2: Jag är värdefull.
- Behandla alla lika, till exempel inte behandla någon annorlunda på grund av hudfärg eller etniskt ursprung.
- Vuxna ska behandla oss alla elever med respekt, inte ha favoritelever.
Våra exempel utifrån artikel 3: Vuxna ska göra det som är bäst för mig.
- Vi vill att vuxna i skolan ska ha lära-känna-samtal med oss så att vi kan känna oss trygga.
- Fråga oss innan något som kommer påverka oss bestäms.
Våra exempel utifrån artikel 6: Jag har rätt att utvecklas som den person jag är.
- Tydligt ledarskap i klassrummet.
- Om någon av oss verkar ensam, hjälp oss så att vi kan hitta någon kompis att vara med. Ni kan också inkludera de som är ensamma i en gemensam lek.
Våra exempel utifrån artikel 12: Jag har rätt att säga hur jag vill ha det.
- Var tydlig med att vi kan lita på att ni inte kommer berätta känsliga saker vi berättar för någon annan.
- Visa att ni lyssnar genom att inte avbryta.
Eleverna delar också med sig av goda exempel från sin skolgång, medan lärarstudenterna lyssnar nyfiket.
– Min skolrestaurangskock är alltid trevlig och hälsar på mig. Jag känner mig respekterad av honom, säger Huy Khai Nguyen som också kallar sig själv för Tony.
– Min lärare i åk 2 och 3 var snäll, ordnade ofta fest och gav oss många läxor. Hon gjorde ofta roliga saker med oss, säger Raian Boulad.
Det är med stort mod och självförtroende som de avslutar med att bjuda in lärarstudenterna till dialog. De ställer flera frågor som får studenterna att reflektera kring sin egen skolgång och varför de valt läraryrket. Kommer du ihåg någon vuxen som var viktig för dig när du gick i skolan? Hur var du när du gick i skolan? Tror du att du har tillräckligt med tålamod för att klara av läraryrket?
Lärarstudenterna lyfter erfarenheter från sin egen skolgång och vad de tror de kan bidra med som lärare.
Eleverna från Söderkullaskolan har med sig simulerade case där elever på olika sätt far illa på en skola. Till exempel om hur en hel klass som läser en särskild inriktning blir stigmatiserad, en grupp elever som bara pratar sitt modersmål mellan sig blir diskriminerade, och om en transperson som blir utsatt för våld och hot.
Elever och lärare diskuterar lösningar på problemen, och vilket ansvar som hamnar på vem.
I modet som eleverna visar i klassrummet uppstår också en påtaglig ärlighet och sårbarhet.
Gustavo Nazar som lärt känna eleverna i arbetet med att synliggöra deras rättigheter ställer sammanfattningsvis några frågor till eleverna:
Hur ska en lärare vara?
– Visa respekt, det är viktigast, säger Tony.
Hur ska en lärare göra för att du ska känna dig respekterad?
– Var snäll. Skrik inte, säger han.
Varför inte?
– För att man ska prata med varandra. Man måste förklara så att eleven förstår, säger Tony.
Vad händer om någon skriker på dig, hur känns det?
– Man blir ledsen. Det känns i hjärtat.
”Prata lugnt med respekt”
Tony medger efteråt att det inte alls var självklart att sitta där framme.
– Det var nervöst, för jag kan inte så mycket svenska, säger han.
Men om man inte ska skrika eller skälla på eleverna, hur önskar eleverna att lärare agerar om de inte lyssnar? Tony och klasskamraterna reflekterar vidare på lunchrasten.
– Lärare kan alltid fråga frågor: hur mår du, är du ok? Hur har din dag varit? Fortsätter någon att störa så får de maila eller ringa föräldrarna. Om de fortsätter får man ta ett möte med föräldrarna, säger klasskamraten Raian Boulad.
– Det viktiga är att förklara för barnet vad som blivit fel, på ett lugnt sätt, med respekt säger Jacob Barak.
– Lärare har ett jättestort ansvar för att vi ska må bra och att våra rättigheter ska bli respekterade, de ska inte brytas och alla ska känna sig inkluderade. Det viktigaste medskicket är att alla är olika, och det är inget fel med det, säger Pia Rehn.
Vad är det viktigaste en lärare kan göra för att ni ska lära er saker?
– Jag behöver en lärare som berömmer och stöttar. Och att dom frågar vad man tycker. Jag vill känna mig inkluderad, för när man är med i konversationen så blir det så att man får prata och vara med och bestämma, säger Ia Boban.
– En lärare som bryr sig och tror på dig. Som visar att du är värd nåt oavsett om man har svårt i skolan eller är annorlunda, säger Minella Hamidovic Barisic och fortsätter:
– På söndag ska vi vara med på match, det är så bra att våra röster blir hörda, säger Minella Hamidovic Barisic.
Grundskolefotboll mot rasismer är ett projekt som sedan 16 år tillbaka avslutas med en fotbollsturnering mellan skolorna, men det är också mycket mer än fotboll. I centrum för aktiviteterna är en utbildning i barnkonventionen och mänskliga rättigheter, anti-rasism och diskriminering. Dessutom genomför eleverna manifestationer på fotbollsmatcher Eleda Stadion där de ”ger rasismer rött kort.” Grundskolefotboll mot rasism har sedan start bedrivits av Malmö stad tillsammans med Malmö FF och delar av civilsamhället. Exempelvis minibladet, Hela Malmö och andra organisationer och föreningar från staden är med och håller workshops och aktiviteter för elever och pedagoger i olika sammanhang.