Sagor som får barnen att röra sig

– Yogan kan hjälpa oss att bygga hållbara relationer till andra och till oss själva, säger Isabelle Åkerström, utvecklingspedagog i Pedagogiska utvecklingsteamet i område norr.

I förskolans reviderade läroplan som träder i kraft 1 juli understryks vikten av fantasi, kreativitet och välbefinnande. Isabelle Åkerström menar att dessa mål tas tillvara inom sagoyogan. Under våren har efterfrågan på sagoyoga på förskolorna i Malmö varit stor.

– Antingen bokar en förskola in mig för att de jobbar med välbefinnande och behöver hitta strategier för att hitta lugn och ro. Eller så vill de knyta ihop övningarna med språkteman och sagoberättande, som ett tillägg till det de redan sysslar med.

Kombinerar muntligt och visuellt berättande

För ett och ett halvt år sedan vidareutbildade sig Isabelle Åkerström inom barn- och ungdomsyoga. Sagoyoga kombinerar på ett lekfullt sätt det muntliga och visuella berättandet med rörelser och fokus på andningen hämtade från “traditionell” yoga. Tanken är att göra yoga tillgängligt för barnen genom sagoberättandet. Sagoyogan byggs upp kring berättelser. Isabelle Åkerström brukar utgå från en saga men låter sedan barnen styra innehållet i viss mån. För att alla ska komma i rätt stämning och för att förtydliga olika aspekter av berättelserna brukar hon projicera bilder på till exempel vattenfall eller en djungel i bakgrunden.

– Man vet inte riktigt vart det tar vägen. “Djungelsagan”, där vi träffar olika djur och gör rörelser utifrån det, är populär. I början jobbade jag inte med bilder, men digitala verktyg som projektioner kan verkligen bidra till en ingång i sagan; “vem tror ni bor här inne?” kan jag fråga barnen, säger Isabelle Åkerström.

Barnens delaktighet viktig

Barnens delaktighet i att forma berättelserna i sagoyogan är viktig, poängterar Isabelle Åkerström.

– Vi kan ju hamna lite var som helst. I den här djungelsagan saknar det lilla lejonet sin pappa. Där finns många värdegrundsfrågor som barnen kan känna igen sig i, till exempel kan de fundera på varför lejonet är ledsen. Det viktiga är att bekräfta barnens reflektioner, det de tar upp i stunden. Att vara flexibel och lyssna in barnen.

Just igenkänningsfaktorn och delaktighet är viktigt för att engagera barnen i sagoyogans berättelser, säger Isabelle Åkerström.

– Fast de flesta brukar ha lätt att gå in i sagan, det brukar inte vara några problem.

Frivilligt

Under ungefär 30 minuter får barnen välja själva om de vill göra en rörelse.

– Att delta är förstås frivilligt. Det får inte göra ont, men det får vara jobbigt. Här gäller det att lyssna in sin egen kropp. Det som känns jobbigt för ett barn kan vara lätt för ett annat. Precis som att känna smärta är väldigt individuellt. Ibland får man styra sagoyogan efter vad som sker i gruppen, men sedan måste vi ju komma till ett avslut. Jag brukar känna när det är dags att runda av, säger Isabelle Åkerström.

Sagoyogan avslutas med att man vilar.

– Jag erbjuder mig att vara med på förskolornas reflektioner och kan tipsa om hur de kan arbeta vidare med yoga. Kanske kan de skapa en hörna med ett sagoträd och en madrass. Jag ser att det händer något när jag är ute. Många förskollärare säger att de upptäcker fördelarna med yoga och avslappningsövningar, men sedan kan personalen behöva stöd. För att det ska bli bra behöver de ju träna på det mer än ett par gånger, säger Isabelle Åkerström.

– Vilka är de stora poängerna med att jobba med sagoyoga i förskolan?

– Det kommer många rapporter om ökande fysisk ohälsa. Genom att tidigt börja röra på oss kan vi motverka sådant och hitta strategier för att må bra, minska stressen och öka välbefinnandet. Barnen blir delaktiga, alla kan vara med på detta. Jag brukar säga att yogan kan hjälpa oss att bygga hållbara relationer till andra och till oss själva samt ger oss strategier för välmående i vardagen, säger Isabelle Åkerström.