”Ser flerspråkighet som en rikedom”

– På Apelgårdsskolan arbetar ni med translanguaging. Vad syftar det till och hur påverkar det elevernas lärande?

– 2018 fick Apelgårdsskolan möjlighet att delta i ett projekt finansierat av statsbidraget för ökad jämlikhet. Det var språkutvecklarna på PI som drev projektet med visionen om ett förändrat synsätt på flerspråkighet. Projektet har gett lärgruppen (fyra pedagoger med olika yrkeskompetens) på skolan möjligheter att få input från olika föreläsare, aktuell forskning och litteratur som vi sedan har omsatt i praktiken och utvärderat med andra skolor i projektet. Lärgruppen har sedan spridit informationen och tankesättet vidare på skolan i form av föreläsningar, SISpass (selfimprovement system) och olika workshops.

Syftet med transspråkande är att använda flerspråkighet som resurs för lärande och identitetsutveckling. Apelgårdsskolan präglas precis som många andra skolor av en enspråkighetsnorm där det svenska språket har varit målet för de flesta aktiviteterna och det givna skolspråket. I flera år så har måluppfyllelsen på skolan varit låg men det har hela tiden funnits tankar, idéer och en vilja att förändra undervisningen för att öka resultaten. Transspråkande innebär att elevens alla språkliga resurser tas tillvara i klassrummet. För att detta ska lyckas bra krävs det ett nära samarbete med studiehandledare och modersmålslärare. Att lägga ett transspråkande perspektiv på undervisningen innebär att man systematiskt arbetar med flerspråkighet. Målet är att utveckla elevernas samtliga språk till ett skolspråk/akademiskt språk.

LÄS MER om transspråkande här!

– Vilka stödstrukturer använder ni er av förutom translanguaging för att stötta elevernas språkutveckling? Hur följer ni upp detta?

– På Apelgårdsskolan använder vi oss av flera stödstrukturer för att stötta elevernas språkutveckling på bästa sätt. På skolan arbetar vi övergripande med ett interkulturellt perspektiv det vill säga ett förhållningssätt som handlar om en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Vi ser på flerspråkighet som en resurs, en rikedom.

På vår skola är alla lärare språklärare. Alla lärare måste arbeta med ord och begrepp, olika diskurskonventioner och lära eleverna ett skolspråk och det ämnesspecifika språket som behövs i alla skolans ämnen. De lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk har dessutom uppdraget att systematisera språket samt ge ett grammatiskt och morfologiskt perspektiv på språket. Vi använder oss av olika språkutvecklande metoder som cirkelmodellen, olika former av stödmallar för struktur, venndiagram, völdiagram samt multimodalitet. Vi har tydliga lektionsmål både vad gäller innehåll och språk och vi försöker hela tiden att knyta det abstrakta ner till det konkreta.

På Apelgårdsskolan har vi resultatuppföljningar var sjätte vecka. Då diskuterar vi vad som fungerar i klassrummet och vad som behöver förändras. Vid dessa uppföljningar finns det möjlighet att omfördela resurser och göra anpassningar för att nå så bra resultat som möjligt.

– Du har arbetat på Apelgårdskolan länge. Vilka fördelar ser du med att jobba i en mångkulturell kontext, med många nyanlända?

– Jag har arbetat som sva/so-lärare årskurs 4–9 på Apelgårdskolan sedan 2001. Jag ser många fördelar med att arbeta i mångkulturell kontext och med nyanlända elever. Att få möta barn och ungdomar från olika kulturer och med olika språk varje dag tycker jag är både intressant och lärorikt. Apelgårdsskolan är en skola där ingen dag är den andra lik. Det blir aldrig tråkigt! Nya utmaningar gör att jag ständigt utvecklas och får möjlighet att lära mig nya saker. Jag hoppas att jag varje dag kan göra skillnad i min roll som lärare. Jag har ett starkt WHY i varför jag arbetar och vill arbeta på Apelgårdskolan. I min lärarroll försöker jag att påverka och skapa förutsättningar så att mina elever ska få en golden ticket – en biljett in i samhället.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jag vill skicka vidare till Anna Berntsson, förstelärare på Bäckagårdsskolan. Mina frågor:

– Hur arbetar ni med varierad undervisning?

– Vad innebär/betyder VALS?

– Vilka fördelar ser du med att arbeta med KL?