”Skolmaten är en outnyttjad pedagogisk resurs”

Det är måltiderna inom förskola, grundskola och gymnasieskola som är i fokus i projektet där hållbar skolmat ska bli en katalysator för systemförändring.

– Målet är att skapa en övergång till ett hållbart skolmåltidssystem. Det är den innovativa delen av projektet, säger Carlos Rojas Carvajal som är projektledare på Miljöförvaltningen.

– På skolorna har man gått till matsalen, ätit och gått tillbaka till klassrummet. Huvudfokuset i projektet är att numera integrera skolmåltiden i undervisningen i skolan, säger han.
Han är projektledare för projektet Schoolfood4Change med ambitionen att hela samhället ska engageras i aktiviteter som främjar hållbarhet och hälsa.

För att få fler skolor att integrera skolmåltiderna i skolans undervisning behöver maten få en tydligare roll som pedagogisk resurs. En måltid och dess ursprung har kopplingar till hela samhället och miljön, något som går att lyfta och utforska tillsammans med barn och unga.

Och förutom att skapa goda, hälsosamma och hållbara matvanor ska skolmåltiderna också vara ett tillfälle där barn och vuxna umgås och stärker sina relationer, menar både  Carlos Rojas Carvajal och Tina Bowley som är koststrateg med fokus på miljö och hållbarhet.

– Skolorna är rätt plats där vi kan jobba med detta på ett effektivt sätt. Vi har fria skolmåltider i Sverige vilket ger perfekta förutsättningar för projektet då vi når alla samhällsgrupper, säger hon och fortsätter. – Vi ser att fler barn äter i skolan, som kanske inte längre går till kiosken i samma utsträckning eftersom de inte har råd. Nu kan vi enklare nå de barn och unga som inte haft tillgång till varierad hållbar mat i Malmö, säger hon.

Framtidens matmedborgare

När barn och unga i Malmö får en större matmedvetenhet leder det på sikt till en mer hållbar och hälsosam matkultur. Som framtidens matmedborgare kan de redan nu få kunskap för att kunna gynna människa, samhälle och planet.
Syftet är att skapa hållbara och hälsosamma matvanor för barn och unga i tidig ålder, genom att öka elevernas delaktighet och kunskaper om bland annat miljö och näringslära. Men också genom att involvera lokala aktörer som matproducenter, odlare och livsmedelsbutiker.

– Barnen har stor inverkan på den mat som serveras i hemmen. Vi har sett att de tar med sig sina matvanor ut i samhället och vidare i livet, säger Tina Bowley.

Schoolfood4Change drivs av Malmö stad tillsammans med EU och Naturvårdsorganisationen WWF. Totalt deltar 12 europeiska länder och 18 städer och regioner, från Umeå i norr till Nouro på Sardinien i söder. Nu har skolorna börjat ansluta sig till projektet som sträcker sig över 4 år.

Lärande för hållbar utveckling

Skolorna som deltar har utsett arbetsgrupper som under projektets gång tar del av både digitala och fysiska webbinarier och workshops. De skapar egna handlingsplaner för aktiviteter som kan genomföras på skolan och börjar förverkliga dessa under året. Under tiden har de tillgång till kontinuerlig coaching från projektteamet. Här kan du läsa mer om projektets tidslinje.

De kan välja att arbeta tematiskt med till exempel matsvinn, odling, näringslära eller fokusera särskilt på att engagera vårdnadshavare eller lokala aktörer. Här är tanken att elevernas inflytande och delaktighet också ska vara i fokus.
– Vissa vill kanske göra något helt annat och det är tillåtet att äga och anpassa sitt deltagande efter egna behov och intressen. Vi kommer försöka se vilka behov skolorna har och tillsammans med WWF kan vi erbjuda olika typer av utbildningar och workshops. Det är ett sätt att möta skolornas behov och utgå från dem, säger hon och fortsätter:

– Det ska inte vara en börda för skolorna. Det handlar ju om lärande för hållbar utveckling, som redan är en del av undervisningen. Det handlar om att vi tillsammans ska inse att arbetet med mat också är en central del av det, säger hon.

Holistiskt projekt

Tanken är att involvera alla i den nya roll som skolmaten ska få, både inne på och utanför skolan. Alla runtomkring skolan kan delta för att stärka skolmåltidernas roll. Idrottsföreningar, småskaliga odlare och den lokala livsmedelsbutiken ska med, menar Tina Bowley.

– Vi upphandlar stora mängder livsmedel varje år. Nu har vi har hamnat i ett läge där vi har haft svårt att inkludera små eller – medelskaliga odlare. Men vi vill kunna inkludera lokalsamhället när det gäller produktion och konsumtion av skolmaten och i förlängningen samarbeta mer med olika lokala partners, säger Carlos Rojas Carvajal.

– En av aktiviteterna vi kommer driva är hur skolor ska bilda partnerskap och vänskap med producenter i närområdet. När det gäller till exempel frukt och grönt är tanken att det ska finnas större möjligheter att skapa samarbeten och handla lokalt, säger han.

Inom ramen för projektet kommer skolkockarna också vidareutbildas och inspireras till att fortsätta utveckla menyerna och vara en aktiv del av samarbetet kring maten i skolan. En av Malmös skolkockar är utvald till att delta i en utbildning digitalt och på plats med flera andra kockar i Pollenzo i Italien. Efteråt kommer han replikera utbildningen och hålla den för kockarna i Malmö.

Hur kan en meny komma att se ut i förskola, grundskola, gymnasium?

– Det återstår att se när barn och unga, skolkockar och resten av skolan genomgått projektet tillsammans. Mat är personligt och rör ofta upp känslor, hos allt från barn till politiker. Men vi behöver äta rätt typ av kött och rätt mängd. Lösningen är till exempel inte att vi bara serverar vegankost eftersom det finns flera olika aspekter i en så komplicerad fråga, säger Tina Bowley.

Hon hänvisar till livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom som visar att barn äter för mycket kött och får i sig för lite järn, fiber och frukt och grönt.

– Poängen är ju att maten ska hamna i magen. Vi näringsberäknar våra måltider men det spelar ingen roll om maten inte äts upp. Nu ska vi hitta balansen, att man kan ha rätter som har låg klimatpåverkan men samtidigt främjar barnens hälsa, säger hon.