Sopsamlande och hållbar utveckling på Hästhagen

– Det ger oss i huset en röd tråd. Vart än barnen kommer ska de känna igen tänket, säger Marie Bergengren, förskollärare på Hästhagens förskola.

Under ett år har förskolan arbetat med sagofigurerna som kallas för “Sopsamlarmonstren”. De består bland annat av Kompostina, Plastis och Metallika. Att arbeta med materialet går bland annat ut på att väcka ett intresse för miljöfrågor och hur man kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att veta hur olika avfall och skräp ska sorteras.

Figurerna genomsyrar hela Hästhagens förskola och bilder på dem finns uppsatta lite varstans för att påminna om deras syfte.

– Vi vill att barnen ska bli medvetna om jordens resurser och att vi ska försöka spara på material. Återbruk har varit en viktig ingrediens när vi har försökt laga saker istället för att kasta. Vi har tittat på informationsfilmer och lärt oss vilket material vi kan använda igen, säger Marie “Mia” Bergengren, förskollärare, som fortsätter att berätta att hon vill uppmuntra barnen till att sluta med “slit och släng-tänket” och jobba aktivt med återbruk i de skapande aktiviteterna på förskolan, med olika slags material.

Sluta slösa material

Runt om på avdelningarna har pedagogerna tillsammans med barnen satt upp runda laminerade jordglober för att påminna dem om att inte slösa med material och att man i vardagen kan göra skillnad.
– Till exempel vid ritpapperfacket sitter det en jordglob uppe för att påminna att man kan måla på baksidan av ett papper i stället för att slänga det. Vid vattenkranen finns det en jordglob för att vi ska spara på vattnet, vid handdukspappret och så vidare.

LÄS MER: Hållbar utveckling i förskolan

När förskolan har arbetat med sagofigurerna finns det berättelser kopplade till dem. Om de till exempel har arbetat med Plastis har de pratat om vad som karaktäriserar just det materialet.
– Kan vi dra isär det jämfört med papper och hur känns det? Kan man se igenom det? Vi har lekt och experimenterat med det här och fått en materialkännedom vilket gör att medvetenheten har ökat hos barnen. Varför gör man besticken i metall? Det uppkommer frågor efter hand som får barnen och oss pedagoger att fundera tillsammans, säger Marie Bergengren. Vi har genom tidningsartiklar tagit till oss samhällets signaler på hållbarhet.

Implementera hållbar utveckling

Arbetsmaterialet med sopsamlarfigurerna är ett smart sätt att implementera hållbar utveckling, menar Marie Bergengren.
– Det är ett lekfullt och spännande sätt att medvetandegöra för barnen hur man på olika sätt kan tänka kring material, säger hon.

Att arbeta med temat hållbar utveckling var ett initiativ från pedagogerna på förskolorna i området Innerstaden 01..
– Det ligger ju i tiden och är ett bra sätt att introducera och medvetandegöra de globala målen och Agenda 2030 för barnen, menar Maria Henriksson.
Andra frågor inom hållbarhet har dykt upp på förskolan, hur man reser och tar sig till förskolan är ett exempel. Hur lätt eller tung är kompostpåsen efter att förskolan har ätit mat?
– Då får barnen bära påsen till kocken Mats i köket. Det blir konkret och tydligt att visa på hur mycket mat vi slänger, säger Marie Bergengren.
Hur får man med barnen i ett tema som pedagogerna bestämmer?
– Det är pedagogerna som ansvarar för att väcka nyfikenhet, skapa miljöer och upplevelser för att på så sätt fånga upp barnens tankar och hypoteser, säger Maria Henriksson som är förste förskollärare. Detta leder sedan vidare till olika projekt där barnen har stort inflytande och deras idéer tas till vara, fortsätter hon.

Marie Bergengren och Maria Henriksson berättar att de brinner för skapande verksamhet och estetiska uttrycksformer. Att arbeta med sagofigurerna och materialkännedom har gett en extra skjuts i det skapande arbetet.
– Det är så många kreativa känslor och förmågor som släpps loss i den skapande verksamheten och barnens självkänsla stärks. En uppgift för oss pedagoger är att erbjuda en palett av mångfald och möjligheter i miljö, material och i olika tekniker, säger Marie Bergengren.

Text och foto: Camilla Landin